I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvärkopplingar mellan förorterna. Tvärbanan, spårvagnen mellan stadens södra och västra förorter i det halvcentrala bandet, är ett framgångsrikt försök att förbättra tvärförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknät. Under den fortsatta utbyggnaden av tvärbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. Mariehäll-Brommafältet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm är ett av 12 stadsutvecklingsområden som enligt Stockholms översiktsplan från 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras området av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostäder i stora delar av området. Tvärbanan, som idag går mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlängas norrut i två grenar via Ulvsunda industriområde och Bromma flygplats. Tvärbanan kan förväntas förändra mycket i ett område som idag är dåligt kollektivtrafikförsett. Om flygverksamheten läggs ner på Bromma flygplats har området potential för att utvecklas till en attraktiv ytterstadsdel. Studieområdet sträcker sig i nord-sydlig riktning längs Bällstaviken och utgörs idag av en splittrad stadsbygd som i många delar domineras av industribebyggelse och tungt trafikerade vägar. Insprängda mellan mindre grönområden och industriområden finns ett fåtal bostadsområden. Grönstrukturen i studieområdet är mycket fragmenterad med få sammanhängande grönområden. Områdets största kvalitet är dess läge, som är såväl centralt som vattennära. För analysen av studieområdet används två metoder för stadsbildsanalys, som på olika sätt belyser vilken betydelse den fysiska strukturen har för hur de offentliga rummen används. Den ena metoden är visuell och hämtad från Kevin Lynchs bok ”The image of the city” och den andra strukturell och bygger på den rumsliga syntaxanalysen. I den visuella analysen av studieområdet framträder barriärerna i form av större vägar och järnvägen mycket tydligt. Dessa barriärer orsakar dåliga kopplingar mellan stadsdelarna, något som även framgår tydligt av den strukturella analysen. De strukturella och visuella svagheter och problem som analyserna visar hanteras i ett skissförslag. Förslaget visar hur området kan utvecklas när flygverksamheten på Bromma flygplats har lagts ner. Genom att använda tvärbanan som strukturbildande element i studieområdet, skapa ett integrerat gatunät mellan stadsdelarna och minska barriäreffekterna genom nya trafiklösningar kan de svaga kopplingar som visas i analysen förbättras. Tvärbanans betydelse som strukturbildande element beror på vilken karaktär spårvagnslinjen genom området får. En snabbspårväg på inhägnad bana med få hållplatser bildar ytterligare en barriär, medan en stadsspårväg i gaturummet med tätt placerade hållplatser utgör en kvalitet i en framtida blandstadsdel. Studieområdet har mycket olika karaktär i olika delar, varför tvärbanans kaktär bör varieras mellan olika områden. Genom Ulvsunda kan den utformas som en stadsspårväg med tätt placerade hållplatser och låga hastigheter, för att främja service och boende i en framtida blandstadsdel. Sträckningen norrut från Bromma flygplats utefter Ulvsundavägen kan utformas som snabbspårvägssträcka, med höga hastigheter på egen inhägnad bana och glest mellan hållplatserna. Skissförslagets huvudprinciper är att utveckla områdets potentiella stråk och noder, bygga bullerskyddade miljöer, ta vara på områdets kvaliteter samt främja befintliga och framtida grönsamband. Områdets hållplatslägen är viktiga punkter där offentliga rum skapas och förutsättningar för serviceetablering bör främjas. I attraktiva, vattennära områden kring Ulvsundaviken föreslås attraktiva bostadskvarter, medan buller- och riskstörda lägen invid Ulvsundavägen inrymmer renodlade verksamhetsområden. Handelsområdet vid Bromma flygplats utvecklas och förtätas med kontorsbyggnader. I ett senare skede kan flygplatsområdet utvecklas vidare med bostadsbebyggelse. De nya områdena formas kring välintegrerade nät av gator och gångvägar. I Ulvsunda industriområde byggs ett modifierat rutnät av gator upp, med ett flertal tvärkopplingar över Ulvsundavägen och fria siktlinjer ut över vattnet. Ulvsundavägens södra del avlastas genom en ny tvärförbindelse i tunnel under Bällstavägen och vägen ändrar karaktär från trafikled till boulevard. I de norra delarna av studieområdet byggs två trafikplatser om för att underlätta orientering, ändra karaktären på gaturummet och frigöra yta för ny kontorsbebyggelse. Grönstrukturen i hela studieområdet utvecklas genom att befintliga grönområden sparas och kompletteras med parker, gröna strandpromenader och alléplanterade gator. Att använda spårvagnslinjer i planeringen har blivit alltmer populärt och det finns många exempel på projekt med spårvagn som stadsförnyelseelement. För att få maximal nytta av en ny spårvagnslinje måste en strategisk och samordnad trafik- och bebyggelseplanering föras.