Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red. 2004). I den situation vi har idag där alla planerar för tillväxt kommer många att planera för ett scenario som inte blir verklighet (Korpi red 2004). Regeringens mål om tillväxt och utveckling i hela landet verkar ur ett befolkningsperspektiv svårt att uppnå (Westholm red. 2004). Flera projekt har genomförts runt om i landets kommuner i hopp om att locka nya invånare både från Sverige och övriga världen. Tyskland är världsledande inom kunskapsutvecklingen av praktiska åtgärder för att komma tillrätta med så kallade krympande städer. Där har fenomenet fått stora proportioner då arbetslösheten är hög och flytt av de unga och utbildade har skapat en djup social och ekonomisk tillbakagång (Johansson, 2005a). Syftet med detta examensarbete är att skapa ett aktuellt och intressant dokument om ett ämne som vid första anblick kan verka dödsdömt. Att skapa en skrift som ger läsaren nya tankebanor och perspektiv på planering och vilka konkreta åtgärder som kan behövas när befolkningsunderlaget sviker. Detta examensarbete är ett försök att knyta ihop demografiska och ekonomiska faktorer med planering och konkretisera den planering som kan tyckas vara något bakvänd, att planera för tillbakabyggnad.