Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad. Konceptet har undersökts genom en komparativ studie mellan två fall. Det ena fallet är byggemenskapen Urbana villor i Malmö och det andra är byggemenskapen Prisma i Tübingen i södra Tyskland. Byggemenskapen är ett etablerat inslag i stadsutvecklingen i Tyskland, men i Sverige är det förhållandevis nytt. Fokus i de två fallstudierna ligger därför på att jämföra hur de två fallen har genomförts. Utifrån denna studie har likheter och olikhter i strukturer kunnat synliggöras, varav de mest påfallande handlar om förutsättningar och dess möjligheter, dialog mellan aktörer och deras inflytande och organisatoriska samt ekonomiska aspekter.