Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet. Totalförsvaret ges företräde enligt miljöbalken, då samexistens med motstående riksintressen anses vara oförenlig. Riksintressesystemet i Sverige framstår enligt granskningar som komplicerat och ineffektivt. Begreppet riksintresse uttrycks i utredningar vara urholkat och ska ha förlorat sin legitimitet. Av media och granskningar från Boverket och SKL framkommer det att en konflikt upplevs mellan de motstående intressena som tas upp i denna uppsats. Att Försvarsmakten går under totalförsvaret och fyller en bredare funktion i samhället än väpnad strid påvisas i uppsatsen och är av relevans för att kunna förstå företrädet i miljöbalken. Flertalet av de vindkraftärenden som Försvarsmakten får in godkänns och den totala potentiella exploateringen av vindkraftverk överstiger Sveriges mål. Hanteringen av de fall då Försvarsmakten har erinran mot exploatering kan upplevas konfliktfyllt, detta beroende på riksintressenas olikvärdiga maktställning i lagstiftningen.