Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande. Lagstiftningen beskriver de krav på medborgarinflytande som finns i lagen. Den visar även att lagen inte har tydliga riktlinjer för rätt och fel vilket betyder att planerare behöver finna stöd i litteratur och forskning samt rekommendationer från myndigheter. Demokratihistorik beskriver den demokratiska utvecklingen och dess kopp-ling till planeringen. Demokrati och kommunal planering vidareutvecklar detta och för in maktaspekterna mellan medborgare – planerare – politiker. Litteraturstudien avslutas med avsnittet Medborgarinflytande, vilket ger exempel på och metoder för ökat medborgarinflytande. Den avhandlande delen avslutas med en fallstudie innehållande fallen Uppsala, Torsås och Koster. Uppsala är ett gott exempel på hur en stor kommun arbetar för ökat medborgarinflytande och ger även exempel på en variation av metoder som används i praktiken. Fallet Torsås visar på en liten landsbygdskommun vilket kontrasterar mot Uppsala. Fallet är valt för att även Torsås har lyckats bra med att få in medborgarna i processen. Detta fall visar på en metod för landsbygdsutveckling, vilket är intressant i många kommuner. Koster har valts då det visar på motsättningar mellan medborgarna och kommunen. Exemplet är valt för att visa hur det kan gå om medborgarna inte får det utrymme de önskar och bör ha enligt lagen. För att få detta ökade inflytande som medborgarna idag kräver behöver vi gå från ett deltagande till en samverkan mellan kommunen och medborgarna. För att möjliggöra detta måste medborgarna ges större utrymme i planer-ingen och nya metoder måste tas fram för att engagera medborgarna och få dem att känna sig delaktiga i processen. (Byggforskningsrådet, 2000) Att nå lagens krav borde vara självklart i alla kommuner, och viljan att gå utöver detta bör alltid tillämpas i fall som påverkar många människor eller där medborgarna efterfrågar det. Ett ökat medborgarinflytande ger bättre planer då det ökar effektiviteten genom bättre planunderlag och bättre lokalt anpassade lösningar. Detta är värdefullt och borde tas tillvara. Det är också viktigt då den byggda miljön är till för alla och därmed borde alla ha rätt att påverka den.