Sammanfattning Arkösund är ett samhälle beläget på Vikbolandet i Östergötlands skärgård och utgör Norrköpings kommuns enda större semesterort vid havet. Ortens avstånd till Norrköping är cirka 50 kilometer. Med sin skärgårdsmiljö och marint förknippade aktiviteter är samhället en stor tillgång för kommunen. Arkösund har i dagsläget en permanent befolkning på drygt 200 personer. Arkösunds utveckling tog fart kring mitten på 1890-talet när en järnvägsförbindelse till Norrköping, den så kallade Vikbolandsbanan, iordningställdes. Tanken var att hamnen i Arkösund skulle komplettera Norrköpings hamn, som var belagd med is under den kalla delen av året. Den nyöppnade järnvägslinjen lade grunden till en positiv utveckling av samhället. Det gynnsamma sillfisket i området skapade arbetstillfällen och framväxten av ett näringsliv. De talrika fiskfångsterna inpaketerades i stora lådor som staplades på kajen för vidare transport på järnvägen till Norrköping. De flitigt använda fiskebåtarna krävde service och reparationer, varför näringslivet snart kom att utökas med en varvsverksamhet. Ett skriande behov av bostäder för järnvägspersonalen och fiske- och varvsarbetarna uppstod, vilket ledde till de första ansatserna till skapandet av en bebyggelsestruktur. Den alltmer stigande befolkningsantalet skapade dessutom underlag till ett utökat funktionsutbud i form av till exempel speceriaffärer, restauranger, hotell, bank- och postkontor. Ryktet om den vackra skärgårdsnaturen i Arkösund spreds via Vikbolandsbanan till Norrköping med omnejd. För de boende i Norrköping, som precis stigit in i industrialismens tidsålder med rykande skorstenar och undermålig boendemiljö som följd, framstod Arkösund som en paradisisk oas. För dem som hade en ekonomi som tillät införskaffandet av en bostad ute i skärgården som komplement till stadsboendet, var Arkösund ett välbesökt sommarnöje. I takt med att badortslivet blev högsta modet lät societeten uppföra exklusiva sommarvillor i vattennära lägen. Det aktiva näringslivet och det stora funktionsutbudet i kombination med goda kommunikationer och ett ständigt växande antal boende och sommargäster ledde till att Arkösund under ett halvt sekel kom att utgöra en av centralorterna i Östergötlands skärgård. Dock avtog den positiva utvecklingen för samhället strax efter mitten av 1900-talet till följd av en allmän nedgång inom näringslivet, människors ändrade levnadsmönster samt att badortslivet blev omodernt. Slutpunkten för ortens utveckling markerades med järnvägslinjens avveckling år 1960. Därefter har samhället fört en alltmer tynande tillvaro. Utvecklingen i Arkösund ska betraktas mot bakgrund av de genomgripande förändringar som har skett av levnads- och arbetsförhållandena i landets skärgårdar under det senaste seklet. Från att tidigare ha utgjort renodlade verksamhetsmiljöer i vilka människor haft sin dagliga utkomst huvudsakligen genom fiske-, jakt- och varvsindustrin, har våra skärgårdsmiljöer i allt högre utsträckning blivit en plats dit folk reser för att tillbringa sin semester under den varmare delen av året. Skärgårdens förändrade karaktär från verksamhetsort till semesterort ställer ökade krav på åtgärder för att förstärka skärgården som en attraktiv miljö att vistas i, detta såväl för att behålla befintlig befolkning som för att attrahera nya grupper av människor. En sådan miljö anses kunna skapa förutsättningar för en levande skärgård för alla, såväl för sommarboende som fast befolkning, under hela året. Viktigt är att miljöfrågorna ses utifrån ett samhälleligt helhetsperspektiv för att området ska kunna utvecklas. I Norrköpings översiktsplan från 2002 fastställs att visionen är att skapa en levande skärgård i Arkösund där människor kan bo och verka året om. Med sitt isolerade läge på Vikbolandets yttersta spets, måste Arkösund i sig själv kunna uppbringa en attraktivitet. Problemet är att Arkösund i dagsläget inte utgör en tillräckligt attraktiv miljö som människor väljer att besöka eller bosätta sig i. I takt med en alltmer åldrande befolkning och svårigheten att attrahera barnfamiljer och ungdomar upplevs samhället som ödsligt och händelsefattigt. Orten lever tillfälligtvis upp något under sommarsäsongen, dock i allt mindre utsträckning. Åtgärder måste därför vidtas för att vända den negativa utvecklingen, återupprätta områdets forna status genom att fler människor och verksamheter attraheras till Arkösund. Syftet med arbetet är därför att skapa planmässiga förutsättningar för ökad attraktivitet och utveckling av Arkösund, för att därmed bidra till en levande skärgård för såväl besökare som fritidsboende och fast befolkning. Att uppnå visionen om att skapa en levande skärgård i Arkösund inbegriper förändringar på en rad samhälleliga områden, varför detta arbete begränsar sig till att ge förslag på hur man genom en utveckling av den fysiska, byggda miljön kan generera en positiv utveckling av Arkösund. Utredningen ses som en del av ett större projekt för landsbygdsutveckling på Vikbolandet. Detta arbete har bedrivits på plats i Norrköping och genomförts i samarbete med kommunen. Under projektets gång har intervjuer genomförs med berörda aktörer såsom politiker, planerare och intressenter. Arbetet innefattar inledningsvis en bakgrundsdel av Vikbolandets och Arkösunds förhållanden och förutsättningar. I denna behandlas i ett första skede Vikbolandet och dess demografi, näringsliv, socialtjänst, skol-, kyrko-, föreningslivs- och studiecirkelsverksamhet, lant- och skogsbruk, jakt och fiske, vägnät, kollektivtrafik samt porträtt av levnadsförhållandena på Gränsö och Aspöja på Vikbolandet. Därefter beskrivs Arkösund och dess befolknings- bebyggelse-och näringslivsutveckling, skol- och seglingsverksamhet samt naturförhållanden. Nästkommande kapitel utgörs av en analysdel där en ortsanalys av Arkösund genomförs. Ortsanalysen tar upp aspekter rörande Arkösunds markanvändning och trafikförhållanden, service och sociala funktioner, karaktärsstarka platser och element, landskapsbild och vegetation, naturvärden, mark som ägs och förvaltas av Norrköpings kommun i Arkösund, detaljplanelagda områden samt genomförda geotekniska undersökningar i Arkösund. Bakgrunden och analysen lägger grunden för en förslagsdel. I denna ges förslag till ett antal utvecklingsstrategier för Arkösund. Utvecklingsstrategierna för Arkösund består i att skapa en gynnsammare trafiksituation, stärka det offentliga livet, utveckla de estetiska kvaliteterna samt skapa förutsättningar för aktiviteter. Till varje utvecklingsstrategi följer en rad åtgärder. Vidare ges förslag till en övergripande planering av Arkösund och möjliga utbyggnadsområden. Med ledning av utvecklingsstrategierna och den övergripande planeringen av Arkösund har slutligen ett planförslag utarbetats över samhället med betoning på följande delområden; Arkösunds centrumdel, hamnpiren och hamnmiljön, Kvarnberget, Badholmarna och Nordanskog. Viktiga inslag i planförslaget är skapandet av ett nytt centrum med boende och verksamheter, anläggandet av en kanal och hamnbassäng samt uppförandet av fler fritidshus. Förslaget över Arkösund är försett med beskrivande text i kombination med illustrationer i form av perspektiv-, detalj- och principskisser, axonometrier, fotomontage samt fotografier av de fysiska modeller som gjorts över området. I en komparativ del betraktas planförslaget över Arkösund i ljuset av ett annat, liknande stadsbildningsprojekt som planerats på annat håll. Det projekt som valdes för detta syfte var det nyplanerade bebyggelseområdet Järla sjö beläget i närheten av Nacka utanför Stockholm. Trots områdenas vitt skilda förutsättningar kunde konstateras att planeringsfilosofin var gemensam för bägge projekten, bland annat i form av strävan efter att skapa en mänsklig småstad där boende, arbete, handel och rekreation existerar sida vid sida samt etablera vattenkontakt. I en avslutande del förs en diskussion om möjligheterna till ett genomförande av projektet. Här konstateras bland annat att visionen om att skapa en levande skärgård i Arkösund under hela året inbegriper åtgärder på en rad samhälleliga områden varav en utveckling av den fysiska miljön endast kan betraktas som en bidragande del. Planmässiga åtgärder anses dock kunna skapa förutsättningar för ökad attraktivitet. Vidare dras slutsatsen att grunden för utvecklingen av Arkösund är de boendes eget engagemang och arbete. Norrköpings kommun kan stödja dessas strävanden genom att bidra med resurser och ingå ett ökat samarbete med Arkösunds Intresseförening.

Examensarbetet ger ett förslag på hur man genom en utveckling av den fysiska miljön kan skapa förutsättningar för ökad attraktivitet.