Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar på att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmärksammats bl.a. genom protester och att det har skett en övergång ifrån den rationella tänkandet till en mer kommunikativ demokratimodell som kommit att ligga till grund för den nuvarande processen.