Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
2010 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesisAlternative title
From Non-City to City? (English)
Abstract [sv]

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att tillföra element till Viksjö som gör att området har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden där varje område bildar en egen enklav som är kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom Viksjö – Viksjöleden. Det är en typisk SCAFT-planering med konsekvent separerade gc-vägar och mycket impedimentmark. Kortfattat så menar Jane Jacobs att grannskapsenheten, som har stått som förebild för Viksjö, är ett ideal som inte främjar en sammanhängande stad. Vidare pekar hon på vikten av ett kontinuerligt nät av gator med trottoarer för att staden inte ska innehålla barriärer och göras svåråtkomlig. Trottoaren har enligt henne en viktig funktion både ur trygghetsperspektiv och som mötesplats. Precis som Jerker Söderlind så förespråkar även Jacobs att den traditionella kvartersstrukturen i staden är överlägsen andra strukturer och ger förutsättningar för en mer levande stad genom dess täthet och lokaler i bottenvåningarna. Kritiker hävdar att kvartersstrukturen är förlegad och stryper dagens trafikala behov som ska kunna vara smidiga och effektiva. En del hävdar även att sprawl, som Viksjö består av, har fördelar för privatpersoner både ur social och ekonomisk vinning. Sverige har dessutom en mycket kort urban tradition och målet i boendekarriären är ofta en egen villa med tomt men ändå närhet till storstadens puls. Samtidigt pekar många på att den impedimentmark som finns i förorterna bör användas till att förtäta. Dels så ökar man underlaget för utbyggd kollektivtrafik och förbättrad service samtidigt som man inte behöver ta ny mark i anspråk vid nybyggnation. I min diskussion kommer jag fram till att sättet vi planerar på idag med funktionsuppdelade områden inte främjar skapandet av stad. Det behövs ett annat sätt att planerna på och jag hävdar att den generella stadsplanen som inte föreskriver innehållet och funktionen är så pass flexibel att den kan hantera oväntade behov inför framtiden. Eftersom en stad är i konstant förändring kräver den en flexible plan som inte låser fast funktionerna. Slutresultatet bygger på teorier om en bättre stad och en bättre vardag för alla. I teorin låter det mesta självklart och enkelt men teorierna måste anpassas till verkligheten och slutresultatet blir alltid en kompromiss mellan olika ställningstaganden. Min vision om förtätning av Viksjö är både mycket samtida men ändå kontroversiell. Den ska utmana sättet att se på våra många förorter bestående av villamattor och impedimentmark. Det här är ett alternativ till hur dessa typer av förorter skulle kunna utvecklas när behovet av fler bostäder ökar. Tanken är att Viksjö ska vävas ihop med den övriga staden och vara en del av dess struktur. Samtidigt måste man ta hänsyn till grönområdena i Viksjö som är många och stora. Det gäller att behålla den natur som upplevs som mest attraktiv och där flest människor rör sig. Att skapa en kvartersstruktur med ett kontinuerligt nätverk av gator är inte svårt - det är bara att rita ut dem. Men det är svårt att få till en fungerande kompromiss. Jag har ritat två alternativa vägar som binder samman Viksjö med Stockholms kommun där den västra av dem gör intrång i Görvälns naturreservat och troligtvis inte bidrar så mycket mer till en ökad genomströmning som det östra vägalternativet. En del gator inom Viksjö har bundits ihop och skapat alternativa vägar men grundstrukturen som bygger på Viksjöleden består. För att ändra hela grundstrukturen krävs troligtvis mer än vad resultatet är värt. Istället har jag vidareutvecklat grundstrukturen och lyft fram potentialen längs med Viksjöleden som kan användas både som mötesplats, handelsplats, boplats och transportsträcka. Diskussionen fokuserar på kvarter och många forskare hävdar att den strukturen är fördelaktig. Planförslaget för Viksjö bygger på den tanken men impedimentmarken som jag har valt att förtäta är ofta mycket smal och tillåter inte kvarter men däremot huslängor. Dessa huslängor har jag gestaltat som om de vore början på ett kvarter med insticksgator till befintliga bostadsområden. Början av kvarteret utgörs av huslängan närmast gatan och fortsättningen av kvarteret är de redan befintliga husen bakom. På detta sätt vävs den nya bebyggelsen ihop med den befintliga. När det gäller trygghetsaspekten så finns det både för- och nackdelar. Nackdelarna är att obevakade gång- och cykelvägar genom grönområdena fortfarande finns kvar i befintligt skick. Tanken är att bostäder och verksamheter skapar fler vakande ögon men samtidigt har jag valt att inte exploatera de stora sammanhängande “inre” grönområdena för att bevara naturvärdet. Fördelarna är att gångtunnlarna är borttagna och gång- och cykelvägarna som gick igenom impedimentmarken nu är flyttade till gatan som kantas av bostäder och verksamheter. Mitt planförslag ska inte liknas vid dagens stadsförnyelseprojekt i stil med Hammarby sjöstad, Stockholm och Västra hamnen, Malmö. Det ska tydligt framgå att skillnaderna är stora. Hammarby sjöstad är en hel stadsdel som byggts under samma premisser och blir därför ytterst homogen och lockar till sig en homogen befolkning. Tanken med mitt planförslag är att integrera nybyggnation i den gamla strukturen och bryta det homogena. Lokalerna i bottenvåningarna i Hammarby sjöstad är färre än i mitt förslag vilket har stor påverkan. När det gäller verksamheter i bottenvåningarna så är tanken att det ska finnas så många lokaler att det blir ett överflöd och priserna sjunker så att lågbudgetverksamheter kan etablera sig. Vi kan inte slippa etableringar av de klassiska köpcentrumbutikerna men vi kan tillhandahålla så många lokaler att det även finns utrymme för andra. Då kan något nytt skapas och små företag kan växa. En nyfikenhet skapas och det är först då som folk tar sig från andra stadsdelar för att komma till Viksjö och på så sätt blir Viksjö en del i det större sammanhanget staden.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 52 p.
Keyword [sv]
Fysisk planering, förtätning, kvartersstruktur, sprawl, impediment, förort
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-4731Local ID: oai:bth.se:arkivexEE6C06D9597DFB67C125773500637098OAI: oai:DiVA.org:bth-4731DiVA: diva2:832079
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2010-06-01 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7198 kB)83 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7198 kBChecksum SHA-512
59f2fd8af978bc68e4354e1d737c1d50e431f9614035313123c77c85e18549980a12a25084b616130565eea5b557e2c7399aa5a584bed274ecf7eeda76f70de9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Planning and Media Design
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 83 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 59 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf