I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering. Det är svårt att tydligt definiera dessa rum som ofta ligger i marginalen mellan det urbana offentliga och definierade rummet. Mellanrum som ett uppmärksammat fenomen, kan varken läsas av eller tydas som offentliga platser och blir ett märkligt “ingenmansland”, vita fläckar i staden som varken ses eller uppmärksammas. I detta arbete kommer begreppet mellanrum och tillhörande olika benämningar att definieras och förtydligas utifrån vald forskningsmaterial. Arbetet handlar även om att undersöka vilka möjligheter rum i marginal kan innebära för skapandet av nya offentliga mötesplatser och med målet att föreslå hur ett mellanrum i Malmö skulle kunna aktiveras vid planering av staden. Med fallstudie som forskningsdesign och angreppssätt genomförs en närmare undersökning av de platser som studeras i Malmö. En inventering och olika visuella analysmodeller ligger till grund för det gestaltningsförslag som presenteras i slutet av detta arbete. Förslaget visar en möjlig utformning av en specifik plats utifrån framtagna designprinciper och hur det kan aktiveras till ett dynamiskt och integrerat stadsrum med förutsättningar för olika aktiviteter och möten samt hur det kan länkas samman med rum utanför marginalen.