Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument. Med detta väcktes också min nyfikenhet om de olika framtidsmetoder som används inom den fysiska planeringen. Därmed lades grunden till mitt examensarbete. Examensarbetet utgörs av tre delar där den första delen beskriver framtidsstudier och fyra huvudsakliga metoder som kan urskiljas inom den fysiska planeringen. Dessa är prognos, scenario, vision samt plan. Metoderna är såväl vidsträckta som omtvistade och eftersom olika källor inte skildrar metoderna på samma sätt är de slutliga definitionerna om de grundläggande dragen författarens slutsats. Därefter beskrivs de nationella planeringsförutsättningarna i Norden och de nationella dokumenten från respektive land. Studien avgränsas till att omfatta de senaste nationella dokumenten från Danmark, Finland och Norge. De studerade dokumenten utgör ett omfattande material och därmed gör studien inte några grundligare studier av de ämnen som beskrivs i dokumenten. I studiens sista del diskuteras de nationella dokumentens utformning och metodologi för att se om de kan ge ett samlat underlag om nationella framtidsorienterade dokument. Uppmärksamheten fästs vid ett urval av aspekter såsom huvuddragen av dokumentens ämnen, tidsperspektiv, intention, aktörer, förankring samt status. Slutligen redovisas den slutsats som kommit fram under arbetet och i ett par avslutande rader riktas åter blicken mot de svenska förutsättningarna för planering på en nationell nivå.