Bakgrund: Patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa, så kallad samsjuklighet har visats få ett annorlunda omhändertagande på somatiska vårdavdelningar än patienter med endast somatisk ohälsa. På en akutmottagning är det sjuksköterskan som tar emot och har det första mötet med patienten och ett mindre bra möte kan innebära onödigt vårdlidande för patienten. Tidsbristen på en akutmottagning är ofta påtaglig och det kan därmed påverka mötet. Det har visats att patienter med samsjuklighet kan ses som mer krävande och att de kan störa den naturliga rytmen i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med både psykisk och somatisk ohälsa, så kallad samsjuklighet på en somatisk akutmottagning. Metod: Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en öppen fråga och följdfrågor. Studien bestod av sex intervjuer och analysen gjordes med hjälp av Burnards tolkning av innehållsanalys, bestående av fyra steg. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; känslor i mötet, tidens betydelse, kommunikationens betydelse, skillnader i mötet samt vikten av utbildning och erfarenheter. Slutsats: Intervjudeltagarna upplevde flera olika känslor i mötet med de samsjukliga patienterna. Tidsaspekten, kommunikationen, utbildning och erfarenhet visade haft stor betydelse för mötena. Skillnader i mötena mellan samsjukliga patienter och intervjudeltagarna kontra patienter med enbart somatisk ohälsa beskrevs vara ett faktum. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever mötet med en samsjuklig patient på en akutmottagning och vidare forskning kan ses som nödvändigt då det påvisats brister i mötena med patienter med samsjuklighet.