Kandidatarbetets syfte är att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv beskriva och analysera hur julfirande framställs i tre bilderböcker. Vi ville undersöka hur det svenska julfirandet framställs i bilderböcker med olika tidsmässiga fokus samt i relation till etnologiska studier inom ämnesområdet. De bilderböcker som valdes är: Petters och Lottas jul av Elsa Beskow, Julgröten av Sven Nordqvist samt Emilias jul av Anna Dunér och Kirsten Raagaard. Arbetets forskningsfrågor är: ”Hur framställs julfirandet i text och bild i bilderböckerna Petters och Lottas jul, Julgröten och Emilias jul, samt vilka diskurser kan identifieras?”, ”Vilka likheter och skillnader finns mellan de tre framställningarna?” och ”Hur förhåller sig diskurserna till etnologiska studier som belyser svenskt julfirande från slutet av 1800-talet fram till 2000-talet?”. I relation till syftet valdes den kunskapssociologi som företräds av Peter L. Berger och Thomas Luckmann som teori. För att kunna analysera bilderböckerna användes den kvalitativa metoden diskursanalys som går ut på att analysera text för att identifiera mönster, teman och diskurser. Dessutom tillämpas Gustaf Cavallius analysmetod Bilderbok och bildanalys i arbetet för att undersöka bilderna och dess relation till texten. Vid bearbetningen av materialet utkristalliserades sex diskurser: julförberedelser, julfirande med familj, släkt och andra närstående, julklappsutdelare, måltider under julen, juldekorationer samt religion och folktro. Dessa diskurser valdes för att de tillsammans speglar det svenska julfirandet i bilderböckerna. I resultatet analyserades först böckernas bilder var för sig och därefter analyserades de tillsammans med texten. Analysen visar att det förekommer både likheter och skillnader mellan bilderböckernas framställningar av julfirandet samt i relation till de etnologiska studierna. En iakttagelse är att den äldsta och den nyaste bilderboken har mest gemensamt, bland annat när det gäller de förberedelser, de religiösa inslag samt den givmildhet som speglas i julfirandet. Vår slutsats är att traditioner ständigt förändras genom att nya inslag tillkommer medan inslag utan funktion försvinner. Bilderböcker och andra berättelseformer är genom historien och än idag en källa för socialisering av traditioner, kunskaper och normer.