Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig. Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö. Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig åt. Jag har studerat olika torg på Hisingen, alla inom några kilometer från området Jättesten. Vissa av dem har ett rikt folkliv medan andra ligger öde. Jag har försökt se var skillnaderna ligger och sett att mycket har med läget att göra. Tillgängligheten är jätteviktig för en handelsplats, ett offentligt rum. Med space-syntaxanalyser och sekvensanalyser har jag tittat närmare på tillgänglighet och rörelser. Jag har analyserat själv och utifrån böcker vad som krävs för att ett torg ska fungera, vad som räknas som torg och vad själva ordet betyder. Med stöd av de analyser jag gjort har jag kommit med ett gestaltningsförslag där jag visar hur man kan bevara höjdskillnaderna och förvandla dem till en tillgång samtidigt som det blir lättare för alla, men framförallt rörelsehindrade, att nå butikerna. Jag har även visat nya vägdragningar som kan öka tillgängligheten.