Examensarbetet är ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms innerstad. Planområdet är ett avvecklat stations och spårområde, där framför allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga användningen av området har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de gamla magasinsbyggnaderna i området. Spårområdena har omvandlats till parkerings- och uppställningsplatser. Sedan SJ lämnade området har planer tagits fram för en förnyelse av området. Det har funnits många idéer om hur det gamla spårområdet ska användas, allt från park till bioteknikcenter. Stockholms stad har dock ett skriande behov av bostäder, i januari 2004 stod enligt www.bostad.stockholm.se nästan 95000 personer i kö för att få en bostad i Stockholm. Del ett i arbetet består i en beskrivning hur Stockholm har vuxit genom århundradena, med fokus på de senaste 50 åren, och de stadsbyggnadsideologier som har legat till grund för stadens utveckling. Beskrivningarna koncentreras på hur tillägg till innerstaden har gjorts, och på stadsförnyelse. Del två innehåller mer detaljerade beskrivningar om hur området kring Norra station kommer att förändras de närmsta åren i enlighet med redan fattade beslut, och en rad andra förändingar som måste genomföras för att området ska få goda förutsättningar att bli ett trevligt område att bo och vistas i. Dessa kommande förändringar som blir förutsättningar för utbyggandet av Norra stationsområdet består till största delen av ett stort infrastrukturprojekt, nämligen att förlägga E4:an i tunnel under området. I del tre analyseras området utifrån en stadsanalysmodell skapad av Christian Norberg-Schulz, kallad Genius loci. Kapitlet inleds med en beskrivning av analysmodellen, dess olika beståndsdelar och moment. I del fyra appliceras analysen på Norra stationsområdet. Del fem innehåller förslaget. I denna del presenteras planen för hur ett nytt Norra station kan gestaltas för att bli ett attraktivt tillägg till Stockholms innerstad. Förslaget baseras på en stadsbyggnadstypologi kallad storgårdskvarteret. Denna kvartersform har en del speciella fördelar gentemot det konventionella innerstadkvarteret med gårdsbebyggelse, en fördel är att gården kan helt och hållet användas som trädgård eller park. Det slutna, stora kvarteret med sitt grönskande gårdsrum bildar också en avskärmning mot trafiken på de omkringliggande gatorna. Byggnaderna som omsluter gården är relativt smala för att lägenheterna ska kunna göras genomgående, och på så sätt få största möjliga del i den tillgång som gården är.