Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgår ifrån FN:s Barnkonvention om barnens rätt till att få höras och uttala sig i frågor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. Utifrån det grundar sig problematiken på att barn är användare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsättning att påverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir därmed att, i samtida detaljplaner där man uttryckligen haft som mål att implementera barnkonventionens mål, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken är indelad i tre olika forskningsområden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del är Hart’s delaktighetsstege för att mäta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv. I kandidatarbetet definieras begreppet medverkan som att vara med men inte tillföra eller påverka exempelvis ett projekt, medan deltagande innebär att man tillför information och/eller är med och kan påverka i beslutsfattande processer. De kommuner varifrån detaljplaner studerats jobbar aktivt för att implementera FN:s barnkonvention inom området för den fysiska planeringen. I fallstudien behandlas detaljplaner från Östersunds Kommun och Staffanstorps Kommun, där Östersunds detaljplan gäller ett nytt bostadsområde och Staffanstorps detaljplan hanterar en eventuell omlokalisering av en ridsportsanläggning. Utifrån planhandlingarna och de teoretiska analysverktyg som plockats från forskningsöversikten kan dessa analysera barnens delaktighet, hur de är med och om det har någon påverkan på detaljplaneutformningen. Analysen av detaljplaner visar att det finns intressen av att låta barn medverka och att de till viss nivå faktiskt kan bjudas in till att påverka planeringen enligt barnkonventionen men att det också finns en eventuell problematik med att realiserandet av barnkonventionen inskränker andra demokratiska intressen. Vidare har kandidatarbetet också visat på svårigheter att analysera kommuners arbete i och med att offentliga handlingar sällan redovisar hur processen för planeringen genomförts.