Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever sin tillvaro. Metod: Metoden som har används är en litteraturöversikt som baserats på systematiskt val av texter i form av vetenskapliga artiklar. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut varav 7 var kvantitativa och 3 var kvalitativa. De kvantitativa artiklarna analyserades med utgång från ett metaanalys tänkande. De kvalitativa analyserades med inspiration av metasyntes och en riktad innehållsanalys gjordes. Resultat: I resultatet framkom det att självkänslan hos ungdomar med fetma generellt är lägre i jämförelse med de som har övervikt eller normalvikt. Flera faktorer som påverkade självkänslan negativt men också faktorer som stärkte självkänslan. Tonåringar med fetma hade ofta en negativ självbild och uttryckte missnöje över sin kropp och utseende, de flesta hade en önskan om att minska i vikt och/eller förändra något på sin kropp. I den dagliga tillvaron kände många ungdomar sig begränsade inom olika områden gemensamt för pojkar och flickor var att de hade svårt att finna nya vänner. Och att de hade svårt att utöva idrott med samma förmåga som normalviktiga. Flickorna upplevde sig ha mindre social acceptans. Fetma var signifikant kopplat till depressiva symtom men inte manifest depression. Högt BMI som ensam variabel gav inte sämre livskvalitet utan det gjorde det först när andra psykosociala variabler togs med. Det var vanligt förekommande med mobbning relaterat till fetma. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att tonåringar med fetma upplever sin tillvaro påfrestande och ofta negativ. Självkänslan är generellt låg hos dessa ungdomar och ofta har de en dålig självbild vilket leder till begränsning i det sociala livet. En stödjande familj och omgivning är positivt för ungdomarnas självkänsla. Utifrån resultatet i denna studie kan föräldrastödsutbildning i förskole/skolålder ses som ett användbart verktyg både för föräldrar och i distriktssköterskans/ skolsköterskans arbete dels hälsofrämjande för den generella hälsoutvecklingen men också som prevention av psykisk ohälsa hos ungdomar. Resultatet av studie kan inspirera distriktsköterskan och skolsköterskan till att arbeta mer utifrån barn och ungdomars livsvärldsperspektiv som uppmärksammar den dagliga tillvaro och vardagsvärlden samt talar om hur den upplevs av den enskilde.