Bakgrund Barnhälsovården i Sverige når alla föräldrar, vilket har gjort att acceptansen är hög i alla sociala skikt. Verksamheten spelar en viktig roll för den nyblivna mamman just för att hon blir sedd som mamma oavsett social status eller psykisk hälsa. Distriktssköterskans stödåtgärder riktas generellt till alla mammor men också individuellt utifrån vilka behov som finns. Samtal är en stödåtgärd som bland annat handlar om att öka självkänslan hos mamman. Syftet med studien var dels att undersöka hur distriktssköterskor inom barnhälsovården ser på psykisk ohälsa bland nyblivna mödrar, men också att undersöka hur distriktssköterskor kan uppleva att stödja nyblivna mödrar för att förebygga psykisk ohälsa inom barnhälsovården. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som arbetade aktivt inom barnhälsovården. Materialet analyserades med en innehållsanalys inspirerad av Burnard. Resultat utgörs av fyra huvudkategorier med sex underkategorier. Huvudkategorierna är: Omständigheter som kan påverka på den nyblivna mammans psykiska hälsa, Barnhälsovården som arena för att stödja den nyblivna mamman till psykisk hälsa, Betydelsen av kontinuitet, förtroende och tillgänglighet i distriktssköterskans stödjande roll samt Olika perspektiv på ett stödjande samtal mellan distriktssköterskan och den nyblivna mamman. Slutsats Distriktssköterskan på barnhälsovården har en betydande roll i arbetet med barns välmående i första hand, men också för familjens och mammans psykiska välmående. Det kräver hög kompetens, tillgänglighet, individuellt förhållningssätt, god samverkan och gott samarbete för att stödja sårbara och utsatta mödrar. En utmaning för distriktssköterskorna inom barnhälsovården blir att uppmärksamma nyblivna pappors psykiska ohälsa, eftersom det inte bara är mamman som är nybliven förälder.