Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat. Industrisamhället har övergått till ett kunskapssamhälle med nya behov och preferenser. Industrinäringen har effektiviserats och delvis minskat samtidigt som tjänstesektorn har ökat. Tjänstesektorn ställer nya krav på den fysiska planeringen utifrån deras lokaliseringsbehov och preferenser. Trenden går mot att allt fler människor och arbetsplatser väljer att lokalisera sig i centrala lägen och inom samhällsplaneringen finns idag en strävan att skapa fler funktionsblandade områden. Detta för att minska städernas utglesning och för att använda marken på ett mer effektivt sätt. Mitt examensarbete innefattar två delar, en teoretisk del för att skapa förståelse av begreppet funktionsintegration och en mer praktisk del, del två. Den övergripande uppgiften i del två består av, att studera var ny bebyggelse, för såväl bostäder som verksamheter kan placeras i den norra delen av Värnamo stad utifrån de problem och konflikter som finns. Syftet med mitt planförslag är att utforma ett förslag till en funktionsintegrerad miljö i Värnamo stad. Genom att använda mig av funktionsintegrering som medel ska planförslaget skapa möjligheter till att förtäta staden och samtidigt inrymma olika funktioner inom ett och samma område. Planområdets centrala läge motiverar till att öka attraktiviteten och finna användningar som är mer lämpliga för platsen än dagens. Markanvändningen inom området styrs idag i huvudsak till industri samt, till en viss del bostäder. De stadsplaner och detaljplaner som reglerar markanvändningen för området är upprättade i början och mitten av 1900-talet. Delar av dessa planer är föråldrade och överens-stämmer inte med dagens markanvändning. I mitt planförslag har jag undersökt i vilken skala och i vilka former funktionsintegrering är lämpligt. Jag har med hjälp av byggnadskroppar skapat fler slutna kvarter med varierande placering och utformning av bebyggelsen. Avsikten med planförslaget har varit att skapa en tätare och intressantare stadsbild samt att genom att förtäta området med fler byggnader kunna använda marken på ett effektivare sätt. Det har varit viktigt att finna funktioner som kan samspela inom ett och samma område, samtidigt som det har varit angeläget att befintliga funktioner även ska kunna finnas kvar. Ambitionen har varit att inhysa, bostäder, kontor, handel och centrumverksamheter i området och skapa en levande och attraktiv stadsmiljö.