Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg. I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna inträffa allt oftare framförallt i kustområden. Människans vilja att bosätta sig i vattennära lägen medför problem då riskerna för översvämning och erosion är som störst där. Om vattendrag med höga vattennivåer mynnar ut i hav där havsnivån samtidigt ökar kan effekterna förstärkas. Syftet med detta arbete är att beskriva skyddsåtgärder för bebyggda områden, samt vilka åtgärder som kan användas vid anläggande av nya områden. Det primära målet har varit att belysa skillnaderna i anpassning till höjda vattennivåer beroende på hur långt området har kommit i planeringsprocessen. För att göra detta möjligt har följande två fallstudieområden jämförts i studien: 1. Gullbergsvass, kännetecknas av äldre bebyggelse som inte utvecklats på många år. Kommunen betecknar området som en framtida exploateringsreserv. I min studie kallas området för Gullbergsvass. 2. Norra Masthugget är ett område där exploatering och utveckling pågår för närvarande med flera plan- och byggärenden. I min studie kallas området för Norra Masthugget. Beräkningar av hur mycket havsnivån kommer höjas har genomförts av flera samhällsorganisationer. De skiljer sig kraftigt från varandra i beräkningarna varför det är svårt att dra konkreta slutsatser. Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har dock genomfört beräkningar över dagens högvattennivå. För att bestämma vilka åtgärder som ska föreslås inom båda områdena har en multikriterieanalys gjorts. Analysen viktar uppsatta alternativ gentemot valda kriterier. Vid Gullbergsvass blev de två alternativ som fick flest positiva effekter; invallning respektive barriär- byggnation. Liknande analys över Norra Masthugget gav flera alternativ med positiva effekter däribland barriär- byggnation. Vid invallningen av Gullbergsvass bestämdes att skydd skulle anläggas upp till dagens högvattennivå. Då området skiftar i karaktär föreslås olika typer av högvattenskydd, både stenmurar och jordvallar. Med jordvall tillåts översvämning ske närmast älven upp till vallen, då den placeras en bit ifrån den normala vattenkanten. Huvud-fokus har istället varit att skydda bakomvarande område. Eftersom skyddet är bestämt utifrån dagens extrema högvatten måste skydden kunna byggas på och förstärkas vid en allt högre vattennivå. I planeringsprogrammet som stadsbyggnadskontoret tagit fram över Norra Masthugget finns osäkerheter på hur kommunen beaktar höjda vattennivåer. Det föreslagna skyddet är garage i bottenvåning upp till en föreskriven markhöjd. Infarten till garaget måste då ligga högre annars blir garagedelen obrukbar vid höjda vattennivåer. I nya områden som planeras finns många skyddsåtgärder att utnyttja. Viktigt är därför att bestämma hur området ska ha förhålla sig till vattnet, reträtt, försvar eller anfall. Vid redan planerade områden är förhållandesättet oftast bestämt. Byggnation av en stor barriär åt väster, samt flera mindre barriärer för att reglera älvarna, skulle innebära att vattennivån lättare kan regleras i de centrala delarna av Göteborg. Frågan är om detta är ekonomiskt och ekologiskt försvarbart.