Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen. Det är ett försök att undersöka om gamla beprövade planeringsideal kan fungera i ett modernt samhälle med de krav och önskemål som ställs på en planering som ska hålla i många år. De olika planeringsidealen ska också utredas och förklaras. Oljehamnen i Karlskrona är ett område vars ursprungliga användning håller på att förändras. Ett så pass stort och centralt område är ett bra ställe att pröva de olika planeringsidealens funktioner på. Olika tider har gett oss olika planeringsideal som till stor del har sin grund i den historiska framväxten. Jag har valt ut två äldre, ganska väldefinierade planeringsideal: Stenstaden och Trädgårdsstaden. Dessutom har jag lagt till ett nyare ideal som vuxit fram och börjar finna sin form: Sjöstaden. Det är två beprövade ideal som har klara riktlinjer och ett nytt där det finns många sätt att göra planeringen. Orsaken till att just dessa ideal valdes ut är bland annat att det ska gå att anpassa idealen till oljehamnens läge och förutsättningar. Även jämförelsen mellan de nya och de gamla idealen kan vara intressant. Resultatet av studien av de olika planeringsidealen resulterade i en trägårdsstad och en sjöstad, båda planerade i oljehamnen i Karlskrona. Stenstadens ringa anpassningsförmåga trots sina stora kvalitéer, gjorde att det idealet inte gick att på ett tillfredställande sätt arbeta in i en sjöstadsplan.