I arbetet med att ta fram en detaljplan medverkar flera olika aktörer med olika intressen. En stor del av dagens detaljplanering görs med initiativ från privata byggherrar som ofta är aktiva i arbetet med att ta fram den aktuella detaljplanen. En aktiv byggherre har större möjlighet att påverka planens utformning och kan i vissa fall även påverka processen. Denna påverkan kan ha olika omfattning och kan ha både en positiv och en negativ inverkan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt en aktiv byggherre kan påverka en detaljplans bestämmelser och utformning. Det är lätt att anta att en detaljplan påverkas av en aktiv byggherre, men det finns inga studier som visar hur denna påverkan ser ut. Undersökningen har bestått av en studie av teorier och relevant litteratur om aktörer, rollfördelning och markägoförhållanden. Vidare har en fallstudie av två detaljplaner gjorts för att undersöka hur relationen mellan byggherren och den aktuella kommunen sett ut. I fallstudien har en analys av detaljplanernas planbestämmelser gjorts för att se hur de påverkats av kommunens respektive byggherrens intressen. För att få en bild av de aktuella kommunernas syn på samarbetet med byggherren och planens utformning har även intervjuer gjorts med de tjänstemän som varit delaktiga i arbetet med respektive detaljplan. Eftersom inga studier finns avseende hur detaljplaner påverkas av att en byggherre är aktiv gav studien av teorierna och litteraturen inga indikationer på vilka konsekvenser som kan uppkomma i dessa planer. Däremot visade studien att det i en planprocess finns flera olika aktörer med olika roller. Dessa aktörer har olika intressen som ofta står i konflikt med varandra. Studien visade också att det finns fyra olika fall av markexploatering som kategoriseras beroende på markägoförhållanden och om byggherren är aktiv eller inte. Markägoförhållandena påverkar planläggningen och är därför en viktig del i detaljplanering. Om byggherren är aktiv men marken kommunägd visade studien att det kan finnas en tendens till att kommunen har större möjlighet att ställa krav på byggherren. Det resultat som kan dras av fallstudien och analysen av planbestämmelserna är att detaljplanens utformning och bestämmelser påverkas av både kommunens och byggherrens intressen. I vilken omfattning byggherrens intressen avspeglas i planbestämmelserna verkar till stor del bero på om kommunen har en planberedskap eller inte. Analysen visade också att en stor del av kommunens intressen och intentioner inte regleras med planbestämmelser, vilket skulle kunna leda till att de går förlorade då planen genomförs. I slutet av arbetet förs en diskussion kring de resultat som uppkom av fallstudien och analysen av planbestämmelserna. Sedan dras slutsatser utifrån denna diskussion. Därefter presenteras förslag på lösningar för de problem som framkommit.