Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Skräckens många ansikten: Människans rädslor & skräckfilmen som filmgenre
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Skräckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det är genren som sticker många i ögonen, då man där hittar allt det en annan genre väljer bort, eller snarare undviker. Man tänjer på gränserna. Varför tittar man på skräckfilm, vad kan man tänkas få ut av det? Är skräcken enbart till för att skrämma oss eller kan det faktiskt komma något gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skräck. Hur den från dess start gått från harmlös till de idag ofta extrema filmerna som finns i hyllan, som kan röra runt i både vårt samvete och på en moralisk nivå. Vi har dessutom fokuserat på skräcken utifrån ett psykologiskt perspektiv för att utforska människans rädslor och få reda på hur filmindustrin arbetar med skräckgenren för att trycka på våra ömma knappar. Varför känner somliga rädslor för en del saker, men inte andra? Vilka rädslor stöter vi på, rent generellt, genom våra liv? Monster och andra otäckheter är en vanlig syn i skräckfilm. Vi förklarar i arbetet hur monster kan uppfattas och gestaltas. Vi går även in i skräckfilmen på ett tekniskt plan och undersöker hur man bygger upp en skräckfilm på bästa sätt samt vilka element som är typiska för just skräckgenren. Vår forskning mynnar ut i en kortfilm vi producerat, där vi applicerat det vi lärt oss om skräck i ett försök att skapa egen skräck. I vårt tillvägagångssätt beskrivs hur och varför vi gjorde de val vi gjorde samt vad vi kommit fram till när det gäller att skapa bästa möjliga skräck. Arbetet avslutas i en diskussion där vi reflekterar över vårt resultat samt delar med oss av våra tankar kring hur vi tror att skräckfilmens utveckling ser ut framöver, då teknik och preferenser ständigt utvecklas. The horror genre is often the genre seen as the most extreme movie genre. It is the genre that many people consciously avoid. Probably because the genre offers everything another movie genre would not welcome, it tends to extend the boundaries. Why do you even take your time watching a horror movie and what can you possibly get out of it? Is the horror genre only made for scaring us, or can we actually get something good out of it? In this thesis, we’ve researched in how the film industry proceed making horror movies. How it in early times began with harmless movies and developed into today’s often more extreme movies that can confuse both your conscience and morality. Another thing we’ve focused on from a psychological perspective is the human general fears. This for trying to find out how the film industry modifies the horror to make us people as scared as we can be. Another question that we’ve been faced with is why some people do fear typical things but others don’t? What kind of fearfulness do we generally face through our lives? Monsters and other creepy creatures are a common sight in horror movies. In the text we explain the different ways a monster can take shape in and its background. What exactly is a monster? We’ve also made a research in the technique used when making a horror movie where we discuss the best ways for making effective horror and we’ve looked through typical elements in a horror movie and why they are used the way they are. Our research has led to a short film production. We’ve applied what we've learned about different kinds of fear, in an attempt to create our own horror movie. In the text we describe the decisions we made during the way and why we made them. The text ends in a discussion where we reflect on the result we got and the suggestions that did pop up on our way. Another important discussion in the ending of our text is how we think the future will look like for the horror genre based on our own thoughts and the research we’ve made. An interesting aspect is that the technology change, and so do our preferences, how will it affect the future?

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 62 p.
Keyword [sv]
Skräckfilm, psykologisk skräck, rädslor, historia, monster, spänning, skräckgenren Horror movies, psychological horror, fears, history, monsters, thrill, horror genre
National Category
Psychology Media and Communications
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-5322Local ID: oai:bth.se:arkivexECB70124B438612AC1257B9700443C62OAI: oai:DiVA.org:bth-5322DiVA: diva2:832696
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2013-06-27 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1270 kB)475 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1270 kBChecksum SHA-512
e858fd1c14bc1a5caff353534b8ce9d99f40e71765e901fd8ea91d24568122dde769c0b159862944b97113884819394580c48ab417213235a953f13ab6bd1444
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Planning and Media Design
PsychologyMedia and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 475 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 964 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf