Sammanfattning Detta examensarbete behandlar problematiken mellan en växande stad och strävan att nå hållbar utveckling, d vs hur vi skall minska vår negativa påverkan på vår miljö och omgivning, utan finna ett sett att nå sådana strukturer som inte urholkar naturens naturtillgångar, den ekonomiska välfärden, det demokratiska systemet eller vårt kulturella arv. Då en stad står inför behovet att expandera är det viktigt att fråga sig hur detta kan ske samtidigt som utbyggnaden skall verka för den hållbara utvecklingen. Detta är en mycket intressant men komplex fråga som jag i detta arbete försöker närma mig. Arbetet är dock inte skrivit med ambitionen att lösa denna stora fråga, utan är ett anspråkslöst försök att närma mig ett av de synsätt på hur vi kan skapa hållbara strukturer i en stad som expanderar. I sökandet har jag tagit fasta på hur vi genom infrastrukturen och bebyggelsestrukturen kan bidra till att skapa hållbara strukturer. Ett av synsätten är nämligen att grunden till en hållbar utveckling ligger i en samhällsstruktur som är uppbyggd med hjälp av en samordnad och miljöanpassad bebyggelse- och trafikplanering. I denna vida fråga rymmer två ståndpunkter som vilka jag försöker närma mig. Dessa är huruvida det är genom en decentralisering eller centralisering av staden som vi på bästa sett når hållbara strukturer. En ytterligare viktig fråga i sökandet efter att finna hållbara strukturer är att titta på bebyggelsestrukturen. Idag finns det två olika förhållningssätt i denna fråga. Den ena pläderar för en tät struktur medan den andra hävdar att det är med gles struktur som vi skapar hållbara strukturer. Även dessa olika synsätt behandlas i detta examensarbete. När man jobbar med stora strukturella frågor är det lätt att glömma bort dem det berör, nämligen invånarna. Således försöker jag även titta närmre på vilka miljöer och stadstyper som är mest uppskattade och attraktiva, samt se vilka faktorer som bidrar till dess attraktivitet. Här framkommer bl a grönskans betydelse för skapandet av attraktiva boendemiljöer. För att konkretisera den teoretiska diskussionen innehåller examensarbetet även en del där den teoretiska delens slutsatser appliceras på det lilla samhället Vallkärra Stationsby utanför Lund. En fråga är; hur kan detta samhälle utvecklas till att bli en del av det hållbara samhället? Genom att utveckla Vallkärra Stationsby bygger man vidare på den pärlbandsstruktur som finns i Skåne. I förlängningen leder detta till en decentraliserad stadsutveckling, vilket många forskare menar är det bästa sättet att nå hållbara strukturer. I uppsatsen finns inga universella sanningar, utan endast små lösningar som förhoppningsvis skall verka åt rätt håll i arbetet att finna hållbara strukturer. Således är det min önskan att vi genom att satsa på en decentraliserad men koncentrerad bebyggelsestruktur går åt rätt håll i sökandet efter hållbara strukturer..