Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget. Den industriella användningen präglar området och hade säkert fortsatt om inte ett antal väg och spårprojekt gjort det aktuellt att titta på området. Den största förändringen är Partihallsförbindelsen med en tunnel under Göta älv. Referensstudier Eriksberg i Göteborg och Sickla i Stockholm har använts som referensobjekt. De har mycket gemensamt med varandra och med planområdet. De ligger båda på gammal hamn och industrimark vid vattnet. Områdena ligger båda en bit från centrum men är ändå utformade som en del av staden. Eriksberg är utformat med avseende på blandstad eller den goda staden och Sickla med avseende på stadsmässighet vilket är två likartade begrepp. Bebyggelsestrukturen och gårdsutformningen är nästan identisk. Den består av ett nästintill slutet kvarter med vissa öppningar för sol och utsikt. Gemensamt för de båda områdena är att de känns lite som öar i övriga staden. Sickla är något mer integrerat där bebyggelsen på söder bättre knyter an till området. Sickla har också jobbat mer med grönskan vilket märks på anknytningarna till omgivande områden med t ex gröna övergångar. Eriksberg har satsat mer på att sätta området på kartan med olika evenemang. Blandstadsbegreppet Begreppet blandstad började användas i Göteborg i samband med planeringen av Norra Älvstranden. Tanken var att undvika sovstäder och istället skapa en levande stad. Blandstad uppkom som en reaktion mot den zonerade staden med liv och rörelse endast vissa tider på dygnet. Visionen från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg är att: ”Alla ska kunna, vilja och våga befolka stadens gator och andra offentliga rum.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 8) samt att ” En blandstad ska bygga på närhet i bemärkelsen att invånarna kan välja att ha sitt vardagsliv inom rimligt avstånd.” (Stadsbyggnadskontoret Göteborg 2003 s 6) Tanken med blandstad är att integrera funktioner till så stor del som möjligt dels för att åtminstone några har nära till jobbet men också för att skapa liv och rörelse under större delen av dygnet. Idealet är en optimal blandning med alla funktioner i samma byggnader. Detta är knappast möjligt då olika funktioner har olika krav och önskemål. Målsättningen är att integrera så mycket som möjligt men så smart som möjligt. Integrationen sker både på byggnadsnivå och på kvartersnivå. Begreppet blandstad tydliggörs genom en jämförelse av Haga, som ett exempel på blandstad, mot Hammarkullen, som ett exempel på ett mer funktionsseparerat område. Min slutsats är att trots många problem med blandstad som t ex störningar i form av buller och krav från marknaden t ex med extern etableringar så tycker jag det är värt att bygga blandstad men inte överallt. Blandstaden bör ligga där den blir en tillgång för omkringliggande områden eller där en komplettering med blandstad innebär förbättringar för området. Det handlar hela tiden om att utgå från platsens förutsättningar. Exempel på detta kan vara att placera bostäder längs med viktiga stråk för att göra dem tryggare. Förslag Tanken med mitt förslag är att bygga blandstad där det finns bäst förutsättningar och utnyttjar andra kvaliteter som grönska och bättre solförhållanden där förutsättningar för blandstad inte är lika gynnsamma. Högst grad av blandstad skapas där det finns bäst förutsättningar för handeln d.v.s. där genomströmning av människor är störst. Därför utnyttjas områdena vid av och påfarterna till motorvägen samt Gamlestadstorget till centrumpunkter. Tanken är att utveckla tre centrumpunkter samt tre stråk mellan dessa. Dessa centrumpunkter och stråk har stor blandning av funktioner. Bostäder placeras i de minst bullerstörda områdena men också i centrumpunkterna samt i stråken mellan dessa för att ge mer liv och rörelse även kvällstid vid dessa. Kontor, verksamheter och handel är mindre känsliga för buller och risker med farligt gods. De används som bullervallar mot bostäderna.