Det här kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med två exempel på offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. Där har människors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfällen på dygnet. Uppsatsen undersöker förhållandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden på dygnet och människors aktiviteter. Syftet är att skapa större förståelse för hur människor påverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fältanteckningar. Fältanteckningarna har sedan tolkats med utgångspunkt i uppsatsens teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet visar att människors aktiviteter på Götaplatsen och Kungsportsplatsen i första hand påverkas av tid på dygnet och väder. Sedan upplevs och används rummen olika på grund av platsens förutsättningar. Detta visar på att tid och väder är viktiga aspekter för att förstå vad som händer i det offentliga rummet men att det kanske är något som det inte pratas så mycket om. Resultatet kan vara tänkvärt för de som intresserar sig för fysisk planering eller för utformning av offentliga miljöer. Det är svårt att dra generella slutsatser utifrån denna fallstudie så istället får resultatet ses som en fingervisning om hur människors rutinmässiga och självvalda fritidsaktiviteter uppstår och hur det påverkar livet i det offentliga rummet.