Bakgrund: Att som äldre leva på särskilt boende kan innebära en enformig vardag. För att bryta tristessen bör aktiviteter tillämpas som ger den äldre möjligheten att bevara välbefinnandet. Djur i vården är idag inte vanligt förekommande och därför är det väsentligt att beskriva sällskapsdjurens betydelse för äldre personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva sällskapsdjurens betydelse för äldre personers välbefinnande på särskilt boende. Metod: Litteraturstudie byggd på nio vetenskapliga artiklar som baserats på kvalitativ samt kvantitativ metod. Resultat: Sällskapsdjuren bidrog till en förändrad vardag genom en ökad kommunikation och social interaktion mellan personerna på boendet samt såg till att behovet av att få känna gemenskap uppfylldes. Den förändrade vardagen medförde ett ökat välmående samt välbehag och resulterade i ett förbättrat välbefinnande hos den äldre personen. Slutsats: Sällskapsdjuren har betydelse för äldre personers välbefinnande och behovet av ytterligare forskning är väsentligt för att öka implementeringen av djur i vården.