Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar. Studien har i examensarbetet genomförts utifrån debatt i tidningar, plandokument och forskning samt verkligt utfall i den fysiska miljön. Göteborg har varit studieobjekt i arbetet. Två inriktningar finns i Göteborgs planering, den ena sidan som vill satsa på tillväxtorienterade åtgärder genom samarbeten med näringslivet, och att ”sätta staden på kartan” genom expressiva byggnader. Flera av det satsningar som gjorts under de senaste åren bär spår av denna inriktning. På den motsatta sidan finns de som propagerar för en mer långsiktig planering med rättvisa och med borgardeltagade i fokus. Båda sidorna behövs för att staden skall fungera, men det offentliga rummet behöver ges en stärkt roll i planeringen eftersom det finns en risk i att det ges minskad uppmärksamhet eftersom det inte genererar någon konkret vinst på pappret. ”Vinsten” ligger på en annan nivå, som en viktig faktor för stadens identitet och möjlighet att attrahera människor och kapital med spännande, öppna, multikulturella, miljöer. Södra Älvstranden i Göteborg har alla möjligheter till att bli en sådan stadsdel. Studien visar att kommunen i projektet satsat på en mer demokratisk process för att komma fram till ett förslag. Detta ger en fingervisning om att planeringen i Göteborg i framtiden får en bättre jämnvikt mellan de båda sidorna.