Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv
Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap. Ofta med hjälp av hänsynslös renovering och omvandling. Under lång tid var inte industriarvet någonting som innefattades av varken den nationella eller lokala kulturmiljövården. Hur kommer det sig att det tog så lång tid för industriarvet att bli en del av kulturarvsbegreppet och därigenom erhålla samma bevarandevärde och varsamma hantering? Komplexiteten med det nära industriarvet verkar ligga både i kulturarvsbegreppets definition och i att själva sinnebilden för fabriker och industrier under industrialismen var modernitet och framtid. Kan detta ha påverkat människors och instutitioners syn på industri som kulturarv? Industriarvet är ett kulturarv nära i tiden som idag levande människor personligen kan relatera till. Det har ständigt omgärdats av en diskussion kring dess legitimitet och värde men har nu tagit plats som ett relevant område för kulturarvsförvaltning och bevarande. Begreppet industriarv har tagit form. Vid stadsförnyelseprocesser i städer där denna typ av fysiska spår från industrialismen står kvar som monument över en förgången samhällsstruktur väcks frågan hur dessa bör hanteras. De gamla fabriksmiljöerna kan inkluderas i stadsförnyelsediskussionen eller bevaras som fysiska minnesbilder över en förfluten tid. Går det att hitta ett förhållningssätt för att kunna bruka kulturarvet och specifikt industriarvet i stadsplaneringen? Bör vissa egenskaper och strukturer användas och lyftas fram för att de berättelser som industriarvet rymmer ska synas i stadsplaneringen? Vilken relevans har invånarnas relation till platsen i fråga vid stadsförnyelsediskussionen? Industriarvet kan tyckas komplicerat att hantera vid stadsbyggnadsprojekt då det inte enbart består av fabriksbyggnader, maskinhallar och verkstadslokaler utan är till stor del ett immateriellt arv som består av berättelser, historier och människoöden. Att bevara arbetarnas livsmiljö har inte alltid varit självklar i en kulturarvstradition som har varit förbehållen slott och herrgårdar eller spår av ett sedan länge förgånget bondesamhälle. Men eftersom industriarvet nu är ett relevant ämne för bevarandefrågor och fortfarande finns representerat på många platser i Sverige har frågan om vilken plats dessa spår har i staden och hur planerare bör hantera detta arv blivit aktuell.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 66 p.
Keyword [sv]
Designprinciper, Industriarv
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-5546Local ID: oai:bth.se:arkivex545D85EA6129351CC12578AE003CEF24OAI: oai:DiVA.org:bth-5546DiVA: diva2:832931
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2011-06-13 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(29248 kB)88 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 29248 kBChecksum SHA-512
ed038d0e4af9105ad229273d32338afe8c6b0b3017678243c0575dd4c9c50bf9aa818e1dc8284586788d2c898c96cf924c67d7cd47a97ad5ec09a1c43bacdf3a
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Planning and Media Design
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 88 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 79 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf