I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, på vilket sätt den kommunala organisationen påverkar stadsodlingens förutsättningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit närvarande i svenska städer sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskärnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, två i Lund, en i Malmö och Umeå. Där observationer kompletterat intervjuer med deltagare, kommuner och Boverket. I analysdelen sätts fallstudierna mot utvalda teorier och begrepp. Analyserna följs av analysresultat och slutsatser för att slutligen diskuteras. Uppsatsen visar att det förekommer en appropriation av stadsrummen i de flesta fallstudierna samt att vissa inte riktigt lyckats appropriera rummen liksom att det finns stora svårigheter att få tillgång till mark inne i städerna. Den kommunala organisationen kan både bromsa och underlätta för stadsodlingars förutsättningar. Markfrågor kan fungera som en bromskloss med tillfälliga odlingar som lösningar, samtidigt som kommunen kan underlätta odlingarna i fråga om material och kapital. Det finns en stark önskan till samarbete från kommunernas sida och tendenser till detta från stadsodlarnas sida. Stadsodling är i grunden en självorganiserande rörelse som anammats av kommuner och är på väg att lyftas upp på den politiska agendan. Om det finns någon plats för stadsodling i planeringen återstår att vidare utredas. Inom både detaljplan och översiktsplan finns det rum för stadsodling, men den senare används endast till detta i dagsläget. En egen markanvändning kanske inte är det ultimata för stadsodling, utan där kan allmän plats istället fungera som ett alternativ. Dock finns det i dagsläget inga tydliga riktlinjer för stadsodling när de är självorganiserade utan ett tydliggörande och en större säkerhet kring hanteringen av stadsodling är eftersträvansvärt.