Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas. Fokus läggs på grönstrukturen där effekterna för staden och dess invånare undersöks. Undersökningen har utgångspunkt i studien Hela staden – argument för en grönblå stadsbyggnad där Lunds kommun visar bra och dåliga exempel på hur olika förtätningsprojekt har genomförts. Dessa projekt utgörs av kvarteret Galten i centrala Lund, Margretedal som ligger halvcentralt, Borgareparken som är ett 1960-1970-talsområde och Öresundsområdet som är ett industri- och kontorsområde. Eftersom studien har utgångspunkt i Hela staden görs en bedömning av vilka konsekvenser förtätningen får för de fem aspekter som Hela staden baseras på dvs. ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet och klimat. Analysen i mitt arbete ska bidra med tankar och generella lösningar om hur andra städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas. Resultatet av fallstudien visar att förtätningar kan göras på bra sätt där hänsyn tas till de allmänna intressena som exempelvis i kvarteret Galten. Förtätningar kan även utföras på mindre bra sätt som exempelvis i Borgareparken. Skillnaden mellan dessa områden är en varierad syn på hur de allmänna intressena beaktas och vem som faktiskt gynnas av förändringen. Slutsatsen är att eftersom verkligheten ofta är väldigt komplex går det inte att påstå att något är bra så länge inget missgynnas. Både skala och perspektiv är viktiga att beakta och en förtätning kommer förmodligen inte gynna allmänheten direkt, men om det leder till fler invånare och ökade skatteinkomster kan allmänheten få en ökad välfärd. Även kompenseringar i form av nya parker eller upprustningar av befintliga kan vara positivt för det allmänna intresset. I 2 kap. 1 § PBL står det att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen. Detta är en otydlig paragraf eftersom det inte står något om hur bedömningen ska göras angående vilket intresse som väger tyngst, paragrafen blir därmed verkningslös. Däremot kan det vara möjligt att värna om de allmänna intressena och samtidigt förtäta staden genom att frågan integreras på ett tidigt stadie i planprocessen. Fallstudien har dock visat att denna hantering snarare är undantag än regel och att ett förtydligande av paragrafen hade varit positivt för stadsplaneringen i framtiden. För att nå ett bra slutresultat är det viktigt att utgå från platsens förutsättningar med en respekt för de värden som finns där och att i möjligaste mån försöka gynna dessa genom att bland annat se grönstrukturen som en integrerad del i den övriga infrastrukturen. Detta kan åstadkommas genom att hitta ett bra förhållande mellan exploateringsnivån och de allmänna intressena.