Syftet med kandidatarbetet är att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att få ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan användas och hur de har använts vid planeringen av ett nytt område. Arbetet försöker att med hjälp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstå den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen är obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna får vara med i planprocessen från början, desto större och bättre beslutsunderlag vilket ofta leder till färre överklaganden. Ändå väljer många kommuner att endast använda sig av det obligatoriska samrådet som är minimikravet enligt Plan- och Bygglagen, Förslag på ett utvidgat och förbättrat medborgardeltagande med hjälp av olika dialogverktyg kommer att behandlas i uppsatsen. En fallstudie av medborgardeltagande i planprocessen görs av ett område i Stockholms innerstad där en ny stadsdel ska växa fram, ”Norra Djurgårdsstaden 2030: Hjorthagen”. I studien undersöks vilka dialogverktyg Stockholms stad har använt sig av samt om de skulle ha behövts kompletteras eller ersättas.