Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmånader blomstrar för att under resterande delar av året ödelägga landskapet. Syftet blir därmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot säsongsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. Frågorna som arbetet har svarat på är dels om hur turismen beskrivs och påverkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera säsnongsanpassade strukturer. För att undersöka frågorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun på norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det är ett typexempel på en mindre kommun som under sommaren mångdubblas i antalet invånare på grund av alla sommargäster. I undersökningen har jag använt en metodkombination av dokumentstudier, främst plandokument från kommunen, observationer på plats för att uppleva och reflektera över landskapets fysiska rum samt intervjuer i form av samtal om kontroversiella detaljplaner där turismen står för planeringsinitiativet. Då alla tre metoder har sina svagheter och ingen kan ge en fullständig bild har tanken varit att de olika metoderna ska bidra med olika perspektiv på problemet. Vidare i uppsatsen presenteras uppsatsens tre teoretiska utgångspunkter, vilka skapat riktlinjer för hur det empiriska materielet har undersökts och formats. Det handlar om vad som inkluderas i turism som begrepp, förståelsen av vem och vad som inkluderas i turismnäringen och hur turismen kan och bör ses som en nödvändig del av samhället. Delen om fysisk planering presenterar ett synsätt om planeringsmetodik och att den översiktliga planen är en viktig del av kommunens argumentation vid förhandling med investerare. Den sista delen av de teoretiska utgångpunkterna består av ett synsätt där den fysiska miljön ska betraktas som en symbios av människans liv och den befintliga naturen. Det lyfts även fram hur och att olika utvecklingsstrategier och agerande sätter sitt fotavtryck på landskapet genom en modell av Klas Sandell. De teoretiska ugångspunkterna bygger på en fosknings- och kunskapsöversikt, där jag ger en allmän ingång till situationen med perspektiv på översiktsplanens möjligheter som styrdokument, landsbygden som ett mångfunktionell och problematiskt landskap samt hur sommarturismen utvecklats i Sverige från överklassens besök på badhus till medelsvenssons camping. I undersökningen om fallet Borgholm beskrivs Borgholms situation som resedestination, om tre observerade landskapsförhållanden mellan permanent och säsongsanpassde strukturer samt de översiktliga planernas hantering av ämnet och intressenter. Genom att analysera materialtet genom det teoretiska perspektivet kommer uppsatsen fram till att turismen ställer krav på den fysiska planeringen, antingen genom att möjliggöra eller att skydda landskapet. Hanteringen av frågan om säsongsanpassade strukturer visar även den på att kommunen måste se till hela den fysiska miljön samt acceptera och utgå från den situationen när planeringen sker. Om inte finns risken att mista investeringsmöjligheter från exploatörer eller minska viljan för de permanenta företagen/boende att bo kvar.