Dagens städer lever upp till kravet på hållbarhet i långt ifrån alla sina delar. Städernas moderna tillskott präglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skär långt in i städerna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför är det så och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas även utanför stadens centrala delar. Arbetets delar utgörs av en litteraturstudie, en granskning av befintliga referensmiljöer i Norrköping, Västerås, Borlänge och Eskilstuna samt ett planförslag för en infartsled i Gävle. Grundläggande frågeställningar är: Vilka planeringsprinciper har bidragit till att skapa de befintliga icke-urbana miljöerna i de halvperifera delarna, finns det andra principer att använda sig av, vilka är hindren för att skapa mer urbana miljöer samt hur kan dessa mer urbana miljöer skapas? I litteraturstudien utreds centrala begrepp som halvperifiera delar och urbanitet. De halvperifera delarna av den medelstora svenska staden definieras av sammanlänkande stråk och avgränsande barriärer. I de halvperifera delarna finns vissa funktionella kopplingar för fotgängare och cyklister till den halvcentrala och centrala staden, vilket inte anses finnas i den perifera. Urbanitetsbegreppet kan förklaras som den sociala dimensionen av den fysiska miljön. För att utveckla begreppet används bl a Bo Grönlunds teorier. Modernismens planeringsprinciper såsom funktionsseparering, trafik-separering, och trafikdifferentiering anses ha lett fram till de ickeurbana miljöer som idag präglar de halvperifera delarna av staden. Detta beskrivs och analyseras i kapitlet Modernismens diskurs. En annan förklaring till den rådande situationen är att trafikplanering och bebyggelseplanering länge bedrivits som separata aktiviteter med liten samordning. De postmoderna planeringsprinciperna ger utrymme för den mångfald av anspråk som finns på staden och är mer lyhörda för de lokala förutsättningarna. I kapitlet Postmodern diskurs identifieras planeringsstöd och teorier som Trast, Ny urbanism och Traffic calming samt andra aktuella teorier som är användbara i skapandet av mer urbana miljöer. Buller, trafiksäkerhet, farligt gods, luftföroreningar, barriäreffekter och otrygghet är aspekter som försvårar tillskapandet av urbana miljöer. Urbana miljöer kan ändå skapas om ett integrerat gatunät kombineras med en funktionsintegrerad och tydlig kvartersstruktur. I stråk med rätt förutsättningar kan överdimensionerade vägmiljöer anpassas till blandtrafik och de ofta breda skyddsområdena kan bebyggas. Planförslaget visar att det föreslagna konceptet är möjligt och genomförbart.