Många pekar på att dagens städer allt mer utvecklas mot vad som ofta benämns delade städer. Skillnader i levnadsvillkor mellan olika stadsdelar ökar - delar av befolkningen lever i exklusiva områden med dyra livsstilar samtidigt som fler blir fattigare och lever i områden som ibland beskrivs som gettoiserade. Dessa ökade skillnader bidrar till sociala spänningar. (Johansson, T & Sernhede, O. 2004) Som orsak till denna utveckling pekas det på avindustrialisering, globalisering och ett samhälle baserat på informationsteknologi. Resonemang som bland annat baseras på urbanteoretikern Manuel Castelles (2010) teorier om nätverkssamhället. Detta handlar om en utveckling mot ett globalt nätverk av städer, med ett konstant utbyte av information, kapital, kunskap och kultur sins emellan, där en del av dessa städer blir knutpunkter och växer sig allt starkare ju fler som ingår i nätverket. Denna utveckling pågår samtidigt med övergången från industrisamhälle till informationssamhälle, där högutbildad arbetskraft är eftertraktade medan de outbildade som utgjorde basen i industrisamhället inte längre efterfrågas. Det råder konkurrens mellan städer och en del blir starkare medan andra har svårt att klara sig, och på samma sätt ser det ut mellan individer inom städer. Det har alltid funnits ekonomiska klyftor i samhället, men idag är skillnaderna större än tidigare. (Sernhede. 2004) Samtidigt med denna utveckling talas det allt mer om hållbar utveckling, där social hållbarhet är en av dess tre delar. Hållbar utveckling har blivit till slagord, ord som markerar ett ställningstagande och en omsorg om samhället och medmänniskorna. Begrepp som ofta används till synes okritiskt och utan att definieras närmare. Så, vad är då hållbar utveckling? Kan den delade staden vara socialt hållbar? Alternativt: Hur planerar man för att skapa denna socialt hållbara stad? Och representerar dessa idéer något nytt, eller har gamla resonemang dammats av och fått ett nytt namn? En ersättning för begreppet välfärdssamhälle? Hållbar utveckling är ett politiskt begrepp och ett övergripande mål för regeringens politik. En politik som ska genomföras genom att av regeringen uppsatta mål bryts ner, operationaliseras och omsätts - så kallad målstyrning (Rombach, B. 1991). I den här uppsatsen har därför studerats hur social hållbarhet definierats i politiska dokument, vilket har jämförts med vetenskapliga definitioner för att om möjligt hitta ett kritiskt förhållningssätt till diskursen inom politiken. Resultat från dessa undersökningar har sedan jämförts med definitioner gjorda av samhällsplanerare, det vill säga personer som jobbar med att utarbeta och fastställa riktlinjer för lokalisering och utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer och miljö (Nationalencyklopedin. 2010). Uppsatsens organisering följer samma logik som denna tankekedja, alltså: först presenteras den politiska diskursen social hållbarhet (diskurs i meningen av en helhetsbild av hur begreppet används), därefter följer ett utsnitt ur den vetenskapliga diskursen som kan ses som en kritisk granskning och omsättning av detta normativa begrepp. Till sist når vi fram till det kritiska momentet - hur ska detta begrepp omsättas? Det är samhällsplanerare och kommunalpolitiker som står för själva verkställandet och operationaliserandet av denna ideologi. I denna uppsats jämförs två väldigt olika planeringsprojekt (Västra Hamnen och Rosengård i Malmö) för att återknyta till den samhällsutveckling som beskrivits ovan - den delade staden. Innebär hållbarhetspolitiken en ambition om att bromsa denna utveckling? Eller - kan den delade staden vara socialt hållbar?