Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med åldern ökar risken för sjukdomar och då framförallt hjärt-kärlsjukdomar. Arytmier är en vanlig hjärt- och kärlsjukdom vilket många gånger har en negativ inverkan på individen. Med åldern förändras även den fysiska funktionsförmåga, dels som ett led i det naturliga åldrandet och dels på grund av andra faktorer som bland annat sjukdomar. Syfte: Syftet var att undersöka arytmiers påverkan på den fysisk funktionsförmåga hos personer 66 år och äldre. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på datamaterial hämtat ur Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Materialet har sammanställts deskriptivt samt med analyserande statistik för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Resultat: Enligt studiens stipulativa definition av fysisk funktionsförmåga visar resultatet att det finns ett samband mellan arytmi och fysisk funktionsförmåga när det gäller i vilken omfattning personerna kan gå i trappor och hur långt de kan gå utan att göra uppehåll och stanna. Övriga tre frågor som ingick och berörde fysisk funktionsförmåga och arytmi var inte statistiska signifikanta. Här visade resultatet inget samband och nollhypotesen kunde därför inte förkastas i dessa. Slutsats: Två av fem frågor som berör arytmi och fysiska funktionsförmågan är statistisk signifikanta vilket visar på ett samband. Nedsatt fysisk funktionsförmåga kan ge individen begränsningar till ett självständigt liv vilket gör det betydelsefullt att finna orsaker och samband till fysisk funktionsförmåga. Då ett samband mellan arytmi och fysiska funktionsförmåga påträffats behöver sjuksköterskan kunskap i sitt arbete för att stödja individer med arytmier.