Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade. För att uppnå blandningen förespråkas därför ett allsidigt bostadsbyggande, dvs. en blandning av boende- och upplåtelseformer, i stadens alla delar. Detta eftersom politiska partier och kommuner tenderar att se boendesegregationen som en effekt av den fysiska strukturen och det homogena bostadsbeståndet som karaktäriserar vissa områden. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och redogöra för interaktionen mellan politiska ambitioner, planeringsprocess och forskning genom att analysera den vetenskapliga förankringen av föreställningen om boendeformer som medel för att motverka boendesegregationen i samhället. Undersökningen görs eftersom föreställningen kan liknas vid den s.k. rumsliga determinismen som bygger på en tilltro till att fysiska förändringar på ett avgörande sätt kan förändra och påverka det sociala livet. Flertalet forskare vänder sig mot denna föreställning och hävdar att problemen inte ligger i grannskapen, utan är strukturella och påträffas i bl.a. arbets- och bostadsmarknad, utbildning och näringsliv. Andra hävdar dessutom att den sociala blandningen kan få kontraproduktiva följder eftersom det ligger i människans natur att söka sig till relativt små sociala avstånd i omgivningen. Ambitionen med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse av relationen mellan politiska intentioner, planeringsprocess och forskning samt bidra till en omvärdering av den allmänt förespråkade föreställningen om att boende- och upplåtelseformer motverkar boendesegregationen i samhället.