Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus. Under en lång tid har belysningsplaneringen präglats av mätbara värden och främst varit en fråga för tekniker och ingenjörer. Dock är ljus och upplevelsen av belysning inte alltid mätbar med instrument. Belysningsplaneringen har utöver de praktiska värdena även viktiga gestaltande, och därmed estetiska, värden. Belysningsplanering är en komplex uppgift som kräver mycket kunskap och erfarenhet. Stadens belysning är en mycket viktig del av planeringen av stadens utformning. Ljusplanering ska inte ses som en isolerad företeelse i stadsbyggandet, precis lika lite som trafikplanering, landskapsplanering eller bebyggelseplanering. Som med annan infrastruktur är en belysningsanläggning en kostsam och långsiktig investering som bör bygga på välgrundade avvägningar gällande estetik, energi, ekonomi och trygghetsupplevelser, för att nämna några parametrar. För att uppnå detta krävs större medvetenhet om belysningens betydelse och möjligheter bland oss som ska vara med och planera och utforma framtidens miljöer. Genom att tidigt diskutera sambanden mellan fysiska strukturer och belysning kan belysningens planering integreras i planeringsprocessen redan i de tidiga skedena. Eftersom offentlig belysning ses ha en positiv effekt på upplevelsen av trygghet försöker jag inledningsvis i min uppsats att i korthet beskriva vad trygghet i det offentliga rummet innebär och hur den kan påverkas positivt av belysning. I uppsatsen beskrivs därefter översiktligt vad ljus är och hur vi människor upplever ljus. Vidare behandlas i korthet den offentliga belysningen i ett historiskt perspektiv och hur det har förändrats fram till idag. Exempel ges på hur belysning kan påverka upplevelsen av stadsrummet samt vilka armaturer och ljuskällor som vanligen används för att lysa upp våra tätorter. Analys- och arbetsmetoder tillsammans med en reflektion av planeringsarkitektens roll i belysningsplaneringen avslutar kapitlet. I arbetet har också en studie av ett tiotal kommunala belysningsprogram genomförts samt intervjuer med verksamma tjänstemän med ansvar för belysningsfrågor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Stockholm. Den avslutande delen av examensarbetet är en tillämpning av de kunskaper jag tillskaffat mig under arbetets gång. Tillämpningen är i form av ett förslag till ljussättningsprogram av centrumområdet i ett mindre samhälle i Lerums kommun. Samhällets centrum står inför stora strukturella förändringar enligt ett detaljplaneprogram som kommunen tagit fram. Mitt förslag till ljussättningsprogram är att tänkt att användas vidare i planeringen av Gråbo centrum med syfte att integrera belysningsaspekter redan i ett tidigt skede av planprocessen.