De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem. I och med den privata äganderätten kan människor som inte är önskade avvisas och aktiviteter kan förbjudas. Det offentliga rummet är inte längre helt offentligt. Det här examensarbetet studerar hur konkurrensen mellan privata och offentliga intressen påverkar planeringen av offentliga rum samt allmänhetens tillgång till dessa platser. Arbetet fokuserar på hur aktörer i planeringsprocessen argumenterar för och emot att allmän plats omvandlas till en privat plats med semi-offentlig karaktär i och med byggandet av affärsgallerior. Arbetet ska också undersöka eventuella konsekvenser för det offentliga livet när allmänhetens tillträde till platserna blir begränsat. Metoden som används är en fallstudie, i den studeras två planeringsärenden i Stockholm, Dp93100 över Sergels Torg samt bygglov från 2005 gällande Skärholmen centrums ombyggnad. Innehållsanalys av källmaterial tillhandahållet av Stockholm Stadsbyggnadskontor kompletteras av fältobservationer. Resultatet vilar på en teoretisk grund, en studie av numera klassiska ideal presenterade av Jane Jacobs och Jan Gehl samt mer samtida forskning av Ali Madanipour och Sharon Zukin. De har olika utgångspunkter gällande det offentliga rummet men pekar alla på vikten av det offentliga rummets betydelse i förhållande till påverkan från privata intressen. Examensarbetet resulterar i ett antal slutsatser beträffande offentliga och privata samarbeten i det offentliga rummet. Undersökningen visar att när både offentliga och privata aktörer likställer attraktiva stadsmiljöer med kommers, finns en uppenbar risk för att det det offentliga rummet blir likformigt, samt att det offentliga livet i sig och människors demokratiska rättigheter blir lidande.