Bakgrund: Kravet om att hälso- och sjukvården skall arbeta hälsofrämjande beskrivs i åtskilliga policy- och styrdokument. Trots detta visar forskning att det hälsofrämjande arbetet är föga genomslaget i den kliniska verksamheten. Forskning visar också att patienter önskar samtal om sina levnadsvanor i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Följaktligen förväntas personal inom Hälso- och sjukvården bedriva någon form av samtal om hälsa. Primärvården har haft problem med att leva upp till åtagandet om hälsofrämjande insatser. Resurser, kompetens och mandat för det hälsofrämjande arbetet har brustit men framför allt har det saknats strategier för hur insatserna skall implementeras. Syfte: Syftet med studien var att identifiera förutsättningar och hinder i den lokala kontexten för implementering av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal (MI) och utifrån dessa utveckla en strategi som kan utgöra en grund för implementering. Metod: Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med personal vid en vårdcentral som är ålagda att genomföra hälsosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen visade såväl förutsättningar som hinder i implementeringsprocessen av hälsosamtal med stöd i motiverande samtal. Två teman med dess tillhörande kategorier och underkategorier kunde urskiljas. Det ena temat fokuserade på att skapa förutsättningar och undanröja hinder inför implementering av hälsosamtal och det andra på temat på att skapa förutsättningar och undanröja hinder i genomförandet av hälsosamtal. Diskussion: Analysen visade att tiden utgör ett hinder för att bedriva samtal med stöd i motiverande samtal. Forskning påvisar dock att det inte krävs mer tid i mötet med patienten för att tillämpa MI. Förmodligen förutsätts det då att personalen känner sig bekväm och har vana av att arbeta med MI för att kunna uppleva metoden som mindre tidskrävande. Utbildning i MI och med träning i tillämpning kan då tolkas vara en förutsättning för en hållbar implementering, vilket också denna studie visar. Organisationsklimatet som bland annat utgörs av relationer, värderingar och samarbete inom organisationen är också påverkar implementeringsprocessen. Föreliggande resultat påvisar att det finns en del otydligheter avseende organisationsklimatet som bör beaktas i implementeringen av MI. Slutsats: För att lyckas med implementering av hälsosamtal med stöd i MI och därmed kunna erbjuda patienter hälsosamtal som utgår från evidensbaserad kunskap, är det väsentligt att följa en strategi som utgår från befintligt kunskapsunderlag och är förankrad i den lokala kontexten.