Dagens vägtransporter hjälper människor att berika sina liv genom möjlighet till snabba, flexibla och bekväma resor, samt förbättrad tillgång till varor och tjänster. Dock bidrar dagens vägtransporter till hållbarhets- problem och andra problem såsom klimatpåverkan, buller, barriärer i landskapet och olyckor med dödlig utgång. Det svenska samhället har under de senaste decennierna börjat uppmärksamma de stora hållbarhets- utmaningarna världen står inför. Regeringen har satt mål för växthusgasneutralitet år 2050 och en fossil- oberoende fordonsflotta 2030, samt andra mer närtida miljömål. Tyvärr pekar bl.a. indikatorer i miljömåls- portalen på att de flesta av dessa mål inte kommer att uppfyllas. Samtidigt kommer bebyggda områden att förtätas och vägtransporter förväntas öka. Vägtrafikens negativa påverkan på människors hälsa kommer därför att öka om ingen förändring görs, framförallt i stads- miljö. För att bidra till hållbar utveckling behöver utsläpp från lastbilar, bussar och personbilar minska. Regionala och kommunala organisationer kan bidra till omställningen till hållbarhet bl.a. genom ökade krav på lokaltrafikens fordon så att de blir mer energieffektiva, samt avger mindre luftföroreningar och buller. Bussar med elektrifierad drivlina, som laddas med förnyelsebar ny el, är i dagsläget ett lovande alternativ för en sådan förändring. Ett högt inköpspris för eldrivna fordon är i dagsläget ett hinder i upphandling för kollektivtrafik, men det kan komma att sjunka med ökade försäljnings- volymer och teknisk utveckling, framförallt beträffande batterier. Tidigare studier visar på fördelar för eldrift av bussar i storstadsmiljöer (Stockholm, Göteborg och Malmö). Denna studie syftar till att utreda hållbarhets- implikationer och lönsamheten i att använda bussar med någon form av eldrift i kollektivtrafiken i mellan- stora städer jämfört med dagens bussar som drivs med förbränningsmotorer. Med hjälp av Blekingetrafiken, Jönköpings Länstrafik, Västernorrlands kollektivtrafik- myndighet och Volvo Technology Corporation har författarna gjort fallstudier på utvalda stadsbusslinjer i Karlskrona, Jönköping och Sundsvall. Studien tillämpar metodik för strategisk hållbar utveckling som utvecklas i en internationell vetenskaplig samverkansprocess med Blekinge Tekniska Högskola som koordinerande nod. För att bl.a. undvika suboptimeringar ur ett helhets- perspektiv (förbättringar i en fas som kan ge fler och större problem i andra faser, samt hindra global hållbar utveckling) används strategisk livscykelanalys (SLCA) för att identifiera särskilda analysområden, livscykel- analys (LCA) för kvantifiering av emissioner, och livs- cykelkostnadsanalys (LCC) för beräkning av lönsamhet och konkurrenskraft. Beräkningar baseras på tidigare studier och dessa kom- pletteras och verifieras genom simulering av energi- användning för respektive linje. Författarna har valt att studera energibärare då dessa utgör största skillnaden mellan traditionella fossildrivna bussar och de som drivs med el i någon form. Studien utgår från diesel med 5 % FAME/RME och lokalt producerad förnybar ny el från källor som per år ger mer till nätet än vad som tas ut, exempelvis genom s.k. vindkraftsandelar. Eldrift förekommer i tre varianter varav två är hybrider. Primär drivkälla för elhybrid är förbränningsmotorn, vilket förväntas spara i snitt 33 % energi gentemot en dieseldriven buss. Laddhybrid drivs primärt av elmotor med batterier (laddas internt och externt) samt i andra hand av förbränningsmotor, men kan styras till att bli 100 % eldriven. För att utreda lämpligt biobränsle för dessa studeras lokalt framställd biogas ur hushållsavfall och biodiesel (RME) från lokalt odlad raps. Det senare har ur tillgänglighetssynpunkt valts som bränsle till elhybrid och laddhybrid i denna studie. Slutsatserna från studien är att bussar för stadstrafik i medelstora städer som primärt drivs av el (från lokala vindkraftsandelar) jämfört med dieseldrift är... ... tydligt bättre i alla livscykelfaser beträffande energi- effektivisering och emissioner bidragande till växt- huseffekt, försurning, övergödning, skapande av marknära ozon, och partiklar. Detta trots nyttjande av knappa material som Litium i batterier. Det finns också potential till radikal minskning av ljudnivån på bullriga platser. En elhybrid- eller laddhybrid- buss bör ur miljösynpunkt drivas med biogas. ... enligt ekonomisk nuvärdeskalkyl ekonomiskt kon- kurrenskraftiga när anskaffning av laddinfrastruktur (en extra snabbladdare), fordon, samt underhålls- kostnader (med 1 batteribyte), energianvändning (årlig prisökning med 6 %) inkluderas. Elhybrid är 7 %, laddhybrid 18 % och helt eldriven buss 24 % billigare än dieseldrift i Karlskrona (linje 1/7). Lokalt producerad förnybar ny el ger dessutom nya lokala och regionala arbetstillfällen, vilket kan värderas mer än det gjorts i denna studie. ... om något år ekonomiskt lönsamma för linjer vars sträckning kräver mer än 5 snabbladdningsstationer. Resultaten visar på vissa skillnader mellan de studerade städerna, som till största del beror på utnyttjandegraden av bussar, linjernas karaktär, samt stadens storlek och ventilationsfaktorn. Förbättringar ur miljösynpunkt jämfört med dieseldrift är ganska lika i de studerade städerna, men besparingspotentialen (i kronor) för elhybrid-, laddhybrid och el-drift är störst i Karlskrona.