BACKGROUND: The importance of food and meals, including the problem with malnutrition, has been discussed by caregivers, the government, the home care recipients themselves as well as their next of kin. There is a need for improvement which demands changes. AIM: *To investigate the knowledge and attitudes to food and nutrition, focussing on malnutrition among the personnel in the home care services and home help inspectors, before and after education. *To investigate food and nutrition, including the attitude towards it, among elderly in ordinary housing with assisted meal service and/or meal distribution, before and after education among the personnel. *To test nutrition routines among elderly in ordinary housing with assisted meal service and/or meal distribution. MATERIAL AND METHODS: The project was performed in four home care service groups in Malmö. Fifty-nine persons of the personnel participated in education at four occasions for three hour each. Of these, 52 persons answered questions regarding diet and nutrition at the first measuring and 45 persons answered questions at the seconds measuring. Sixty-three elderly home care recipients were interviewed regarding food and nutrition, of these 48 were also interviewed at the end of the project. RESULTS: The questionnaire showed that the knowledge of food and nutrition among the personnel was satisfying already before the education started. However, the self-perceived knowledge regarding food and nutrition for sick elderly as well as the knowledge of assessing nutritional status, increased. The interviews with the elderly receiving home care showed that they most often were satisfied with food service and food provided by the home care services. Usually, the elderly reported to consume breakfast, dinner (at noon), and an evening meal along with snack meals once or twice a day. Ready made and home delivered warm meals were the recipients’ first option over meals prepared by the personnel in recipients home. Ready made and home delivered cold meals (to be heated later) were the least preferred meal. For the elderly that had help from the homecare services with the evening meal, this consisted frequently of a prepared sandwich to be stored in the fridge until consumption time. Almost all of the personnel and every third elderly believed that two cooked meals should be offered every day. The reported intake from the elderly showed that there was a risk for a deficient intake of energy and nutrients. Almost 30% of the caretakers were considered underweight. The majority of the personnel agreed totally or partly that assessment of the nutritional status should be performed at all elderly to receive home care. Such a nutritional assessment should be a base for the nutritional treatment. In the present project, the caretakers have, for example, been offered to join personnel and participate in shopping the food, to get assistance with preparation of snack meals and having meals together with others. CONCLUSIONS: The prerequisite to manage on your own and to have a meaningful life, are an adequate intake of energy and nutrients, among other factors. The meal can, and should take time. Food and nutrition should be prioritized to an even larger extent by decision makers in Malmö as in other municipalities. This enables personnel to create a joyful meal situation for the elderly and an optimal state of nutrition. It is important to change and extend the options to include an evening meal, the possibility to get assisted snack meals permitted by care managers, and to establish routines that are systematic and uniform regarding diet and nutrition. This project showed that the suggested changes are possible to implement. The changes are of great importance to all elderly receiving home care, and especially elderly suffering from underweight.

BAKGRUND: Måltiden kan vara en av få guldstunder i de äldres vardag. Vikten av mat och måltider samt undernäringsproblematiken har lyfts fram av vårdgivare, regering, vårdtagare själva och deras närstående. Förbättring efterfrågas, vilket kräver förändring. SYFTE * Undersöka kunskap och inställning hos personal i hemtjänst, hemsjukvård och biståndsbedömare till kost och nutrition med fokus på undernäring före och efter personalutbildning. * Undersöka kost och nutrition samt inställning till densamma före och efter personalutbildning hos vårdtagare i ordinärt boende med biståndsbeslutad måltidsservice och/eller matdistribution. * Testa nutritionsrutiner på vårdtagare i ordinärt boende med biståndsbeslutad måltidsservice och/eller matdistribution. METOD OCH MATERIAL: Projektet omfattade fyra hemtjänstgrupper i Malmö samt distriktsköterskor, chefer och biståndsbedömare knutna till dem. Utbildningen, innefattande fyra eftermiddagar, anordnades för 59 anställda. De ombads besvara en enkät kring kost och nutrition vid första och sista utbildningstillfället. Enkätsvar erhölls av 52 respektive 45 personal. Samtliga 63 vårdtagare i projektet intervjuades kring kost och nutrition, varav 48 vårdtagare även intervjuades vid projektslut. RESULTAT: Personalens kompetens avseende kost och nutrition före utbildningens start var redan god. Däremot ökade den upplevda kunskapen avseende kost och nutrition för sjuka äldre samt att bedöma nutritionsstatus, i hög grad. Vårdtagarna var till stor del nöjda med hjälpen från hemtjänsten beträffande mattjänst och mat. Vanligtvis åt vårdtagarna frukost, middag, kvällsmat samt ett till två mellanmål. Varm matlåda, som vårdtagarna erbjöds, var också den lösning som de föredrog framför lagad mat i hemmet och kyld matlåda. För de vårdtagare där hemtjänsten hjälpte till med kvällsmaten, utgjordes denna mestadels av färdigbredda smörgåsar. Så gott som all personal och var tredje vårdtagare ansåg att två lagade måltider dagligen ska erbjudas. Vårdtagarnas rapporterade kostintag påvisar att risk kan finnas för ett bristfälligt energi- och näringsintag. Det var närmare 30 procent av vårdtagarna som var underviktiga. Majoriteten av personalen instämmer helt eller delvis i att nutritionstillstånd ska bedömas på alla nya vårdtagare. Genomförd nutritionsbedömning låg till grund för eventuell nutritionsbehandling. I projektet har vårdtagare exempelvis erbjudits att följa med vid inköp, hjälp med mellanmål och gemensamma måltider. KONKLUSION: För att kunna klara sig själv och ha ett meningsfullt liv är förutsättningen bl.a. ett adekvat energi- och näringsintag. Måltiden får och ska ta tid i anspråk. Kost och nutrition bör prioriteras i ännu högre utsträckning av beslutsfattare i såväl Malmö som andra kommuner. Detta möjliggör för anställda att verka för att vårdtagare ska känna mat och måltidsglädje samt ha bästa möjliga nutritionstillstånd. Det är angeläget att ändra och utöka utbudet till kvällsmat, möjligheten att få biståndsbeslutade mellanmål och att systematiska och enhetliga kost- och nutritionsrutiner införs. Detta projekt påvisar att föreslagna förändringar är genomförbara. Förändringarna är av stor betydelse för alla vårdtagare i allmänhet och för undernärda vårdtagare i synnerhet.