Goda bedömningar och beslut är en kritisk faktor vid ledning och styrning. Man kan försöka förbättra rådande praxis genom att identifiera områden där gradvisa förbättringar kan avhjälpa klarlagda brister. Alternativt kan man förenkla den praktiska användningen av idealiserade normativa metoder. Deskriptiva och normativa ansatser kompletterar och understödjer varandra. Här skall vi resonera om sätt att förbättra användbarheten av normativt baserade metoder. Inom kognitiva studier av bedömning, beslut och resonemang har man klarlagt faktorer som försvårar för människor att göra goda bedömningar eller fatta goda beslut. Vid bedömningar och beslut har människor svårt att konsistent sammanväga och tillämpa kända bedömningsprinciper. En bedömning eller beslut kan fästa för stor vikt vid hur informationen presenteras (framing effects) eller underförstådda men irrelevanta jämförelser (anchoring effects). Teoretiskt sett kan problemen kringgås genom metoder för rationella bedömningar och beslut. Metoderna kan byggas in i programvara. Men det är svårt att direkt tillämpa sådana metoder eller den programvara där metoden byggts in. Varför är det svårt att tillämpa enkla metoder eller motsvarande programvara? Kan tillämpningen underlättas? Vår forskning har identifierat några sådana svårigheter och sätt att hantera dem. (1) Att utföra goda bedömningar och beslut är en form av procedural kunskap, alltså praktisk kunskap som består i att man utövar systematiska procedurer. Programvara kan i bästa fall förenkla och standardisera mänskliga procedurer, inte eliminera dem. Införandet av programvara måste integreras med nya bedömnings- och beslutsprocedurer, anpassade för verksamheten. (2) Existerande rationella metoder är i allmänhet ensidigt inriktade på resulterande bedömning eller beslut. Svårigheter under bedömnings- eller beslutsprocessen underskattas. Programvara bör medge en dynamisk utveckling av dessa processer på ett sätt som är genomskinligt för användaren. (3) Flertalet metoder och programvara är ensidigt inriktad på hantering av epistemisk osäkerhet inför framtiden. Ofta kan konceptuell osäkerhet vara mer besvärande, dvs. osäkerhet om hur man bör avgränsa sina problem eller artikulera sina värden och alternativ. Programvara och instruktioner måste inkludera metoder för reduktion också av konceptuell osäkerhet. Vi skall med exempel från miljöområdet visa hur användarprocedurer vid bedömningar och beslut kan förenklas och understödjas genom ett slags verktygslåda i form av programvara, användarmetoder och användarutbildning.