Syftet med studien var att undersöka studenters upplevelser av grupparbete och handledning, samt att diskutera eventuella förbättringar i en obligatorisk planeringskurs under tredje årskursen av Mastersprogrammet Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona. Tidigare studenter har påpekat brister i såväl grupparbetet som arbetsform som i handledningens omfattning och inriktning. I kursen översiktlig planering ska studenterna få förståelse för övergripande planeringsfrågor genom att projektarbeta i av läraren utsedda grupper under en längre tid. Grupperna ska föra loggbok efter vissa givna förutsättningar. Schemalagda grupphandledningar förekommer vid ett antal tillfällen. Empirin består av en webbaserad kvalitativ studentenkät, med öppna frågor, utförd i januari 2007. Denna studie kompletterar den ordinarie kursutvärderingen. Svarsfrekvensen för den kompletterande enkäten var 61 % och för den ordinarie kursutvärderingen 46 % (28 respektive 21 av 46 studenter). Frågorna i studien delades in i tre delar; grupparbete, handledning och studenternas samlade erfarenheter av kursen. Studenter har synpunkter på gruppkonflikter, samarbetet i stort, skillnad i ambitionsnivå och roller och relationer. Brister i handledningen beskrivs av studenter bero dels på tidsbrist dels på oklart innehåll. Studenter upplever osäkerhet i förhållande till gruppdynamik och projektarbete som arbetsform. Några problembilder som diskuteras i analysen är synen på arbetsfördelning, process, rollfördelning och konflikthantering. Hur kan undervisningen bidra till att förbättra studenternas lärprocess? Med stöd i aktuell pedagogisk forskning diskuteras de utmaningar som kan finnas i undervisning av heterogena grupper. Grupparbetets funktion i lärprocessen diskuteras utifrån exempel på pedagogiska överväganden. Teoretiska utgångspunkter är den forskning som presenterats av Biggs (2003), Edwardsson Stiwne (2007), Gustafsson (2006), Hedin (2006), Hård af Segerstad (2007), Lindén (2005), Lindberg-Sand (2005) och Bjuremark (2005). Fokus har varit på professionell handledning och utfallet av studenternas lärande kan antas bli olika beroende på om läraren uppfattar sitt uppdrag som att dela med sig av sina kunskaper eller att utmana studenterna och deras kunskaper (Gustafsson, 2006). Tidigare yrkesverksamma som går in som lärare på högskolan behöver förändra sitt perspektiv och inta ett kritiskt förhållningssätt till den tidigare yrkesidentitetens normer och värderingar för att kunna problematisera, vidareutveckla och förändra sin förståelse av tidigare erfarenheter och för att kunna utveckla en ny yrkesidentitet. I studien diskuteras, med utgångspunkt i studenternas förslag på förbättringar och med stöd av litteraturen, åtgärder på kortare och längre sikt. Förslagen på förbättringar utgår dels från studentförslag dels från egen reflektion kring enkätresultatet. Eftersom grupparbete förekommer under hela utbildningen kan det finnas anledning att gradvis bygga upp mer systematisk kunskap om projektarbetsmetoder genom utbildningen. För att utveckla handledarrollen behöver vi i lärarlaget fördjupa diskussionen och reflektionen om vad vi tar upp i handledning, hur vi gör det och när vi gör det och viktigast av allt - varför vi gör det. Det går inte att förutsätta att professionella yrkesutövare automatiskt kan flytta över sina pedagogiska erfarenheter från den professionella praktiken till undervisningspraktiken.

Syftet är att undersöka studenternas upplevelser av grupparbete och handledning under kursen i planering på översiktlig nivå och att diskutera eventuella förbättringar av kursen utifrån studenternas lärande. Teoretiska utgångspunkter är bl.a. (Hedin, 2006), Nilsson (2005), Lindén (2005) och Lindberg-Sand (2005)