I denna artikel om prästen lokalsamhället och statsmakten i det blekingska gränslandet vid 1600-talets slut argumenterar författaren för att de konflikter som blottlades i lokalsamhället strax efter övergången från Danmark till Sverige inte var grundade i etniska, kulturella eller nationella föreställningar. Exemplet hämtade från prästernas värld visar hur ståndsmotsättningar och ytterst konkreta vardagliga frågor färgade de konflikter som uppstod. Statsmaktens strävan var att knyta till sig präster som var lojala och skickliga oavsett tidigare rikstillhörighet.

Artikeln behandlar frågor om identitet i det förmoderna samhället. Utifrån en analys av hur prästerna i Blekinge agerade i förhållande till den svenska statsmakten strax efter att landskapet införlivats i det svenska riket diskuteras frågor om identietet, lojalitet och förekomsten av kulturella eller etniska markörer hos prästerna. Resultatet visar hur en interaktionsprocess utvecklades där prästernas ståndsmedvetenhet artikulerades och ställs i motsättning till andra ständs ambitioner. Kampen kom att handla om privilegier och konkreta vardagliga frågor. Varken statsmakt eller präster agerade vid denna tid utifrån etniska eller kulturella utgångspunkter. Artikeln problematiserar en föreställning om att konflikter i tidigmosern tid kan analyseras i nationella eller etniska termer.