Between 1997 -2005 a research and developing work has been carried out in collaboration between Child Health Services, Lyckeby Primary Health Area , County Council of Blekinge and a researcher at School of Health, Blekinge Institute of Technology with purpose to develop health counselling in Child Health Services and to study this process. Corner stones for the collaboration and developing process were a participatory approach, a Health Action process and improvement work evolving from practice. The present report describe the evaluation of improvement for seven years, two initial years as a project and five years in ordinary activity, the impact on health counselling and, strains and obstacles for maintaining. The evaluation suggests that the overall aim for the improvement has been achieved. The studies shows that health counselling is a multi-faced work and therefore actions and improvements can not only focus on the health counselling in the consultations. Several factors interact and influence on the routines for child health services, collaboration and health counselling. The process evaluation showed that the participatory action approach made that the district nurses felt that they “urge on together” to improve the health counselling and reach the goal, although the extra developing work took time. The health action working process and the group meetings developed the request of reflection and discussion. By active participating in the project the district nurses developed awareness, knowledge, skills and methods for action and changing and prerequisites for maintaining and application in the organisation increase. The “outsider” (researcher) is important as a reflection and analysis partner. The improving and changing process needs and takes time, for being emerged and not forced, sustainable and not a dayfly.

Hösten 1997 påbörjades ett forsknings- och utvecklingsarbete i samarbete mellan Lyckeby primärvårdsområde, Landstinget Blekinge och Blekinge Internationella Hälsohögskola (nuvarande Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola) med fokus på hälsovägledning i barnhälsovården. Utgångspunkterna var att arbetet skulle utgå från den praktiska verksamheten med aktiv medverkan av deltagande praktiker och forskare samt ha en teoriutvecklande ansats. Våren 2005 genomfördes föreliggande utvärdering för att samla ihop erfarenheter och kunskap som förvärvats om hälsovägledningsarbete och utvecklingsarbetets struktur, process och effekter samt kunskap om faktorer som inverkade på utvecklingsarbetets genomförande och hållbarhet. Data samlades in genom utvecklingsarbetets dokument, studier av dokumentation i barnhälsovård journaler, föräldraundersökning, deltagande observationer och fältanteckningar samt enskilda intervjuer med deltagande distriktssköterskor. Utvärderingen visar att utvecklingsarbetets arbetssätt med utgångspunkt i aktiv medverkan och att arbetet skulle formas gemensamt i gruppen har motsvarat syftet med utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetets arbetssätt enligt hälsoarbetets process, var betydelsefullt både för verksamhetsutvecklingen i sin helhet och för det enskilda hälsovägledningsarbetet. Det övergripande mål för arbetet i utvecklingsarbetet var att utveckla hälsovägledningen till en mer individ- och familjecentrerad hälsovägledning, som är organisatoriskt möjlig att tillämpa och är av god kvalitet är övervägande uppnått. De mest betydelsefulla effekterna av utvecklingsarbetet har fokus på barnhälsovårdens status, sjuksköterskans professionella roll, hälsovägledningens kvalitet, utvecklingsklimat och samverkan. Spännvidden visar att hälsovägledningsarbetet finns i ett komplext samspel mellan olika faktorer och samspelet mellan dem är centralt för utvecklingen av hälsovägledning. Faktorer som inverkar stödjande och underlättande för utvecklingsarbetet har fokus på delaktighet, utvecklingstillåtande arbetsmiljö, support uppifrån, tid och resurs utifrån. Faktorer som är hindrande för att kunna behålla de förändringar som genomfördes och för ett fortsatt utvecklingsarbete har fokus på arbetsledningens intresse, distriktssköterskans arbetsfält, resurser, och kontinuitet. Erfarenheterna från forsknings- och utvecklingsarbetet är att förändringsarbete som utgår från den praktiska verksamheten och där distriktssköterskorna är aktivt delaktiga i ett participatoriskt arbetssätt och ett processtänkande i strukturen samt en teorigenererande ansats, ger goda förutsättningar för deltagare att nå både utveckling och uppsatta mål. Sökord: Barnhälsovård, Grounded Theory, hälsovägledning, hälsoarbetets process, participatoriskt forsknings- och utvecklingsarbete, utvärdering.