In Sweden public images of information technology and gender often focus on women´s absence in education and professions in the IT sector. These presentations are numerous in campaigns and projects with the aim of encouraging women to engage in computer science and the IT sector. In my paper I create other images and representations by the use of two feminist figurations - Rosi Braidotti´s cartography and Donna J.Haraway´s diffraction. My point of departure is taken in librarians´ everyday practices when I create another map as well as other meanings than those based on women´s absence. There is a predominance of women working in libraries in Sweden. The inclusion of librarians makes sense of the image of the IT sector, but are they insiders or outsiders?

55 Hur definieras informationsteknik i Sverige? Jag har tagit denna fråga med mig till tre officiella svenska dokument: Regeringens proposition 1995/1996 "Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informatiosteknik", Regeringens proposition 1999/2000 "Informationssamhälle för alla" samt Jämits (Jämställdhetsrådet för transporter och IT) delrapport från oktober 2000 (SOU 2000:58) "Jämställdhet och IT". Fokus i det offentliga samtalet har legat på frånvaron av kvinnor. Som ett exempel på denna fokusering vill jag citera Jämits delrapport: "Andelen kvinnor är låg inom vissa IT-branscher och det finns få kvinnor i ledande positioner i börsnoterade IT-företag. Det finns få kvinnor med hög utbildning inom IT-branschen. Fler män än kvinnor har ADB och systemvetenskaplig examen. Fler män än kvinnor har civilingenjör – datateknisk examen."(s.12). Jämit har hämtat innebörden av begreppet informationsteknik från ett tidigare statligt dokument, nämligen från regeringspropositionen 1999/00. I dessa dokument definieras IT som "ett vitt begrepp som används om teknik för att samla in, överföra, lagra, bearbeta och presentera ljud, bild och text i stora mängder oberoende av avståndet. IT är en kombination av datorer och telekommunikation. Ett äktenskap mellan mikroprocessorn och telefonen". (SOU 2000:58) Vad dessa officiella texter vill visa är att informationsteknik är ett tekniskt fält. Detta fält är i könsmässig obalans om vi betraktar det utifrån jämställdhetsperspektiv. Då kan vi exempelvis fokusera på antalet kvinnor som studerar inom de sk IT-områden och därmed också på antalet kvinnor som har sk tekniska yrken. Det finns dock andra berättelser och bilder av informationsteknik. Bibliotekarier är en intressant grupp i diskussioner om jämställdhet och informationsteknik. I Sverige är ca 80 % av alla bibliotekarier kvinnor. Denna profession har traditionellt haft två kärnor, nämligen strukturering av information samt sammanförandet av information och människor. Under de senaste åren har många bibliotekarier initierat sk IT-projekt inom sina egna organisationer. I denna artikel vill jag återge berättelser om tre bibliotekarier och deras IT-praktiker. Vilka teman växer fram utifrån dessa berättelser? Inledningsvis berättar jag hur den informationsteknik som bibliotekarier skapar kan se ut. Är till exempel dikotomin utvecklare/användare relevant? En fråga om expertis är också av intresse i detta sammanhang när bibliotekariernas praktiker speglas gentemot de officiella texternas syn på vilka är informationsteknikens aktörer. Avslutningsvis kommer jag tillbaka till temat informationsteknik, exkluderingar och inkluderingar och använder metaforen "den svarta lådan" som min förståelseram. Beroende hur vi konstruerar den svarta lådan påverkar också vad/vilka vi ser i den svarta lådan Vi skapar också olika och ibland motstridiga förståelser av om/hur informationsteknik och jämställdhetsperspektivet kan vävas ihop och hur deras inbördes relationer ser ut. Keywords: Informationsteknik, IT, jämställdhet, IT-politik