Detta masterarbetes övergripande syfte är att föra en diskussion kring hur den frigjorda

yta som ersätter en barriär kan betraktas och på så vis öppna för andra sätt att se på det

stadsrum som frigörs – annat än som mark som genom ny bebyggelse kan ge en tätare,

mer kontinuerlig och funktionsintegrerad stad. Platsen för examensarbetets fallstudie är

de centrala delarna av Sundbyberg, där förändringar inom infrastrukturen kommer att

leda till att en stor barriär i form av järnvägen försvinner. Arbetets frågeställningar

behandlar hur ytan kan betraktas ur ett teoretiskt perspektiv och hur man utifrån detta

perspektiv kan hitta begrepp för denna typ av ytor. Därtill undersöks hur sådana begrepp

kan utgöra grunden för ett idéförslag för den framtida utvecklingen i Sundbyberg. De

inledande frågeställningarna diskuteras utifrån de teorier som valts ut och diskussionen

kopplas till fallet i Sundbyberg genom att undersöka stadens fysiska strukturer.

Undersökningen visar på att omvandlingen av en barriär till något annat kan ses som en

process parallell med förändringar av stadsideal och att begreppet gränsland kan

användas för ett beskriva denna omvandling. Begreppet tar således denna förändring i

beaktning och öppnar upp för alternativa strategier i Sundbyberg.