Vattenburen kollektivtrafik tenderar att ha längre bytessträckor än buss och spårtrafik. Då långa byten kräver mer av resenären är uppsatsens syfte att undersöka hur bytet till och från pendelbåtar kan se ut vid en för trafiken större bytespunkt. Därigenom kanske vi kan lära oss mer om resenärens informationsbehov vid byten över längre avstånd. Därtill har målet varit att presentera rekommendationer som kan stärka förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik, med särskilt fokus på bryggan (angöringspunkten) vid Klara Mälarstrand och den närliggande järnvägsstationen Stockholm Central.

Arbetet har utförts i form av en fallstudie som undersökte platsen utifrån upplevd närhet och -tydlighet, med empiri bestående av egentagna bilder, kartor, avståndsmätningar samt dokument. Datainsamlingen pågick under lång tid, parallellt med Trafiknämndens egna utredningar av trafik till och från bryggan.

Analysen visade att bryggan vid Klara Mälarstrand är bristfälligt integrerad med omgivande kollektivtrafik och att en tydlig vägledning saknas. I diskussionen förs ett resonemang om vikten av att entréer till kollektivtrafiken, exemplifierat av pendeltågens nya station Stockholm City, synliggör sin funktion även på långt håll. Resenärer bör även ges möjlighet att relatera längre bytessträckor till en tidsåtgång, liknande den ’uppskattad gåtid till gate’ som används på storflygplatser som Köpenhamns flygplats Kastrup.

Public transport on water tend to have longer transfer paths than bus and rail transport. As long transfers paths demands more from the passenger this thesis aims to investigate what a transfer to and from water buses may look like at a transfer point with public transport on water of major importance for a planned service in Stockholm, Sweden. Through that more knowledge about the information needs of passengers at transfers over longer distances might be gained. In addition the thesis aims to present recommendations which can strengthen the conditions for public transport on water, with a focus on the stop (quay) near the Stockholm Central station.

The thesis has been carried out as a case study which examined the study area on the basis of perceived proximity and -legibility,with empirics consisting of images taken by the author, maps, distance measurements and documents. Data collection time has been long, in parallel with the Stockholm County Administrations (SLL) own investigations of the traffic.

The analysis showed that the quay at Klara Mälarstrand has a lacking integration with surrounding public transport and that a clear wayfinding is missing. In the discussion an argument for the importance of legible entrances to public transport also at a distance is made, exemplified by the new Stockholm City commuter train station building. Also passengers at longer transfer paths needs to be able to relate the distance with the time to get there, similar to the ‘approximate walking time to gate’ used at major airports such as Copenhagen Airport, Kastrup in Denmark.