Denna uppsats handlar om landskap och planering, mer bestämt om olika landskapssyner och hur de återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Planerare och medborgare tenderar att värdera landskap och platser olika. Enligt landskapskonventionen ska landskapsanalys genomföras av både medborgare och expertgrupper för att skapa en övergripande bild över hur landskap betraktas och värderas (Europarådet, 2008:31). Från landskapskonventionen (Europarådet, 2008:43) ställs krav på att alla synsätt av vad landskap är ska inkluderas i landskapsplanering. Vilket i sin tur ställer krav på planeringen att hitta metoder som kan identifiera dessa olika synsätt. Denna uppsats syftar till att undersöka olika idéer om vad landskap är och kan vara, och hur dessa kan återspeglas i planeringens beslutsunderlag. Genom sammansättning av lämpliga metoder har vi utformat en landskapsvandring med syfte att ta reda på hur landskap konstrueras när det erfars. Vandringen har genomförts med planerare i Simrishamn kommun och intervjuer därifrån utgör en del av det empiriska materialet. Den andra delen utgörs av en dokumentstudie av styrdokument från Simrishamns kommun och Skåne länsstyrelse med syfte att undersöka hur landskap konstrueras i planeringsdokument.I tidigare forskning inom området framgår att landskapet präglas av pluralitet och att det därför inte finns en entydig bild av vad landskap är och hur det ska beaktas i landskapsplanering (Butler, 2014:13). Genom att undersöka hur planerare konstruerar landskap i tal och skrift ska vi försöka identifiera idéer om landskap som bör återspeglas i landskapsplaneringen. I uppsatsens analysdel diskuteras det empiriska materialet och kategoriseras utifrån forskningslägets identifierade spänningar angående de olika sätt som landskap konstrueras. Vidare svarar vi på uppsatsens frågeställning angående hur landskap konstrueras när det erfars och i planeringens styrdokument.