Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 1081
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aandahl, Hanna
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Tryggare Park: Åtgärdsförslag för Kroksbäcksparken ur ett trygghetsperspektiv2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ”Säkerhet” med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet. Konsekvensen blir att de offentliga platserna mister sin sociala kontroll, och kriminalitet och otryggheten får ytterligare spelrum. ”Trygghet” förespråkar istället skapandet av en levande stad där folk vågar ta plats och på så sätt utöva en social och informell övervakning. I detta arbete undersöker jag hur tryggheten fungerar och hur den kan ökas i en otrygg park i södra Malmö -Kroksbäcksparken,

  • 2. Abarkan, Abdellah
    The study of urban form in Sweden2009In: Urban Morphology, ISSN 1027-4278 , Vol. 13, no 2, p. 121-127Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Early research on urban form in Sweden was undertaken before the First World War. After the Second World War research was influenced by the major criticisms levelled at comprehensive urban renewal and suburban mass housing. These criticisms were particularly on the ground that values embodied in the traditional built environment were being ignored. Increased interest in the study of historical urban fabrics was associated with the development of methodologies reliant on the concepts of typology and morphology. These development were dependent on the activities of individual researchers until the very recent development of wider co-ordinating research organizations.

  • 3.
    ABBASIAN, ARMIN
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Importance of Urban Squares as Public Space in Social Life: A New Design of Fisktorget in Karlskrona City2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Nowadays, the impact of technological growth‏ ‏on people’s life and our society is remarkable, ‎inevitable and also worrying. The excessive influence of technology in ‎individuals’ lives has caused our community to change towards more privatisation and ‎secluded life. At this point, the role of urban public spaces in social life has become more ‎prominent and significant. Issues of social life in public spaces and the relations with creating a ‎vibrant and dynamic city has not been given too much attention in urban planning and design. ‎This thesis raises the question of considering public spaces and how urban public spaces ‎‎(especially squares) can encourage/persuade citizens ‎to increase social interaction‎. Initially, it describes a clear definition of public spaces and urban squares. Thereafter, the study addresses ‎effectual factors from the human perspective which can help to achieve the successful design of an ‎urban public square. The aim of the work is to comprehend how it might be possible to improve ‎social life and behaviour in public spaces (squares) and consequently to attain a framework in ‎order to design. Ultimately, a design is proposed for Fisktorget (Fish Square), which is one of most important public places in the Karlskrona city in Sweden. The proposed design is based on studies and analyses that have been done throughout this thesis. 

  • 4.
    Abedini, Margareta Mark och Marcel
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Att upptäcka Mellanstaden: En studie av stadens ytterområden med Kristiansta som exempel2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse. Centrumförnyelse och tilltalande bostäder i centrala lägen är aktuella projekt med inriktning på att göra staden tilltalande. Handel, nöjen, kultur, och attraktivt boende är viktiga för staden i kampen om företag, befolkning, turister och andra besökare. I de medelstora och stora städerna finns en form av stadsstruktur som vi här kallar mellanstad. Med mellanstaden menar vi de områden som är belägna mellan den täta stadskärnan och landsbygden. I mellanstaden finns många typer av bebyggelse. Småskalig äldre bebyggelse ?samsas? med storskalig miljonprogramsbebyggelse, villamattor, arbetsplatsområden, bilvårdsanläggningar, externhandel, trafikleder, tomma ytor med mera. Trenden när det gäller attraktivt boende går mot två håll. Det ena är att man väljer att bosätta sig i stadskärnan och det andra är att man väljer ett boende utanför staden, gärna i ?sjönära? läge. De mindre tätorterna kan i många fall erbjuda mycket goda boendemiljöer. Att bo utanför staden har blivit en möjlighet i vårt moderna IT-samhälle. I staden har de olika bostadsområdena fått olika attraktionskraft. Det finns stadsdelar med långa bostadsköer samtidigt som andra områden har tomma lägenheter. En stor del av stadens befolkning bor i mellanstadens bostadsområden. En del av dessa områden besväras av dåligt rykte. Den publicitet dessa får är oftast i negativ form. Den uppmärksamhet, som riktar sig mot staden, berör främst staden centrala delar. Därför vill vi sätta fokus på mellanstaden. Mellanstaden har många resurser, kvaliteter och möjligheter samtidigt som det finns brister och problem. Till resurserna hör närheten till naturen, låga markkostnader och att det ofta finns markreserver. Till nackdelarna och svagheterna hör bilberoende, segregation, storskalighet och minskad närservice. Otrygghet och dålig tillgänglighet kan även höra till mellanstadens problem. Trivsel och livskvalitet i vardagsmiljön är viktig för hela stadens utveckling. En god miljö kan stärka ortens konkurrenskraft och bidra till en positiv stadsutveckling. Vid framtida lokaliseringar av nya arbetstillfällen inom ?high-tech? ses livskvalitet i vardagsmiljön som en viktig utvecklingsfaktor. Även servicenäringarna anses vara beroende av god stadsmiljö. (Sverige 2009) Det finns många olika sätt att verka för en god livsmiljö. Att stadens centrum går mot en renässans är ganska tydlig. Vi frågar oss om stadsutvecklingen stannar i centrum, eller om den berör stadens alla delar. För att få en uppfattning om vilka förutsättningar mellanstaden har gör vi ett nedslag i en medelstor svensk stad, Kristianstad. Vi kommer att söka efter kvaliteter utifrån de boendes perspektiv och deras syn på en god livsmiljö. Det sker främst utifrån barn och ungdomars synvinkel och ur ett ekologiskt perspektiv. Vi funderar även på vad som kan förbättras. Viktiga faktorer att ta hänsyn till i stadsplaneringen är det historiska arvet, infrastrukturen, byggd miljö, landsbygd, välfärd, människors livsformer och vardagsliv. (Sverige 2009) Problemformulering Det finns många åsikter om stadens olika delar och vem som bor var. Centrum är till för ?innefolk? och ungdomar med god ekonomi. I miljonprogramsområdena bor invandrare och människor med olika problem. Villamattor för ?medelsvensson? med Volvo, husvagn och hund. Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen för IT-folket och så vidare. Det går att räkna upp åtskilliga fördomar om staden och vem som bor var. Eftersom vi i det här arbetet främst kommer att inrikta oss på mellanstaden kanske vi upptäcker att fördomarna besannas eller att områden som anses som utsatta problemområden kanske inte alls upplevs som sådana av de boende. I dagens svenska städer ligger oftast stadsdelarna som öar runt en centrumkärna som även den är en ö. Centrum har specifika funktioner som ett tätare utbud av handel, kultur och nöjen än vad den övriga staden har. Bostadsområdena knyts till centrum genom trafikleder. Det finns ofta mellanrum mellan själva stadskärnan och övriga områden. Många öar ligger relativt isolerade mellan olika trafikleder. Där blir ofta bilberoendet ett faktum i en tid med förändrad närservice. Utvecklingen har gått mot ett boende där homogena grupper bor i olika stadsdelar. De frågor man kan ställa sig är: · Går det att stärka stadens olika delar så att en helhet uppstår · Kan mellanstaden bli hållbar ur social, ekologisk och ekonomisk synvinkel. · Finns det någon möjlighet att genom planering och politik motverka segregation Syfte Utifrån dessa frågor är syftet med detta examensarbete: - att identifiera stadens olika delar för att se vad mellanstaden har för möjligheter och brister. - att söka idéer till hur man genom planering kan öka trygghet, trivsel och tillhörighet för de som bor i mellanstaden. - att studera om det finns olika möjligheter att knyta ihop stadens öar och stärka mellanstaden och dess samhörighet med centrum Tillvägagångssätt För att identifiera stadens olika delar gör vi först en allmän historisk tillbakablick på Sveriges stadsutveckling. Vi kommer även att beskriva olika drivkrafter som påverkat stadsbyggandet under 1900-talet. Vi kommer även att precisera vilka områden som vi anser ingår i mellanstaden. Därefter kommer en diskussion om nuläget, trender och framtid. Senare i arbetet tar vi upp staden Kristianstad som exempel. För att få en förståelse för hur just den staden kommit till och hur den har växt fram gör vi en kort beskrivning av Kristianstads utveckling och en analys av staden. Efter det visar vi vad vi har bedömt vara Kristianstads mellanstad. I mellanstaden väljer vi sedan ut ett område som vi kommer att arbeta vidare med i en grundligare studie utifrån två synvinklar en ekologisk och en social. Den sista delen av arbetet omfattar förslag som framkommit genom studier av stadsdelen. Förslaget redovisas i form av en ?idékatalog? tillsammans med inspirationsbilder. Arbetet avslutas med en diskussion om mellanstaden och hur man i framtiden bör arbeta för att stärka de kvaliteter som finns där.

  • 5.
    Abrahamsson, Evelina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Översvämningsrisker i kustnära städer: Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby, Karlskrona2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Adhagen, Gustav
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Platser för avskildhet: Att få vara ifred i offentliga rum2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats. Där människor med olika bakgrund både spontant och planerat ska kunna mötas och umgås. Möten som inte visar sig problematiseras utan enbart ses som något positivt. Undersökningen visar vidare att begreppet avskildhet inte alls lyfts. Liknande begrepp så som rekreation, avkoppling, vila, lugn och ro framhålls dock som viktiga aktiviteter som offentliga rum ska skapa förutsättningar för. Emellertid påvisas att dessa aktiviteter kan komma att hamna i konflikt med andra funktioner, så som mötesplatser, skjutbanor och motorsportanläggningar. Det framkommer slutligen att funktionen av offentliga rum anses bygga på föreställningen om att dessa rum ska utgå från en social grund och att de ska utsätta individer för varandra. Avskildhet och att få vara ifred visar sig istället vara en aktivitet som får utövas i det egna hemmet.

  • 7.
    Adolfsson, Erik
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Vindkraften och landskapet: en fallstudie av vindkraftsplaneringen i Motala kommun2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen. Utifrån redovisade förutsättningar och analys av hur vindkraftens omgivningspåverkan kan komma att bedömas har riktlinjer har utarbetats. Dessa är utformade så att de ska underlätta prövningar enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. I examensarbetet redovisas ett förslag till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Detta inleds med övergripande information om planprocessen och en beskrivning av prövningsprocesser av vindkraft. Vindkraftens omgivningspåverkan beskrivs generellt ur flera aspekter men med tyngdpunkt på konsekvenser för landskaps-bilden och hur denna påverkan kan bedömas. Både positiva och försvårande förutsättningar för vindkraft i kommunen redovisas i förslaget till tematiskt tillägg till översiktsplanen. Vissa områden är förenade med starka bevarandevärden och redovisas som olämpliga för vindkraft. Detta gäller främst områden med stora natur-, kultur- och friluftsintressen.

  • 8.
    Agnefeldt, Anton
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Idrottsarenor & Allmänt Intresse: En Fallstudie Över Kalmar Arena2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 9.
    Ahlgren, Lisa
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Vindkraft i Sveriges inland: Vindkraftsplan för Hylte kommun2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga. Riksdagen har satt upp målet att 10 TWh skall komma från vindkraften år 2015. Hylte kommun ligger i Hallands inland och är en brukskommun med ca 10 000 invånare. Karteringar visar att vindkraft lämpar sig väl i stora delar av kommunen. För att undvika en ostrukturerad vindkraftsetablering samt underlätta vid framtida ärenden behöver Hylte en vindkraftsplan. Det finns inget generellt avstånd där vindkraftverken slutar dominera, samverka eller underordna sig landskapet. Lokala förutsättningar tillsammans med anläggningens utformning bestämmer hur stor påverkan ett vindkraftverk har i ett landskap. Vid en vindkraftsetablering finns därför inga generella regler för skyddsavstånd mellan vindkraftverk och byggnader utan varje kommun beslutar hur långt avståndet skall vara. Dock använder de flesta kommunerna ett avstånd på 500-750 m till enstaka hus och 1000 m till samlad bebyggelse. Etablering av vindkraft regleras genom Miljöbalken (MB) samt Plan- och bygglagen (PBL). Styrningen enligt PBL görs i allmänhet av kommunerna medan MB regleras av Länsstyrelsen. Arbetet är uppbyggt i olika delar där bakgrundsdelen ger den grundfakta som gäller generellt för vindkraft vid etableringar. Informationen appliceras på en inlandskommun – Hylte kommun, för att sedan komma fram till ett planförslag.

  • 10.
    Ahlstrand, Anna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Swang, Heléne
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Prim, Stadsförnyelse i Barcelona2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas. Prim is ripe for redevelopment since the municipality of Barcelona is planning to cover the existing railway tracks and build a new train and bus station between the districts. The new station and the covering of the railway lines is a part of the municipality’s future high-speed train project (El AVE). The train is expected to pass Barcelona and Prim by the year 2012 starting in Sevilla/Malaga via Madrid continuing north to Paris. The proposal is preceded by inventory and two analyses: Realistisk Byanalyse and a SWOT-analysis. On the basis of these analyses, areas were identified as the prime needs in the future development of Prim. These elements were: green environments, ecological sustainability, safety and security. These aspects were divided between the authors, by individual interests, into separate segments and makes up the basis for the joint proposal.

  • 11.
    Ahnström, Anna
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD: "Karlsson på taket", saga eller verklighet?2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak. Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och det måste ses ur flera olika perspektiv. För kommuner som t ex i sin översiktliga planering vill undersöka var det är lämpligt att förtäta genom påbyggnad är det viktigt att all bebyggelse undersöks för att åstadkomma god stadsplanering. Det är i kommunens intresse att planera långsiktigt med ett helhetsperspektiv. Det kan med andra ord innebära en omfattande undersökning av ett mycket stort byggnadsbestånd, som både kan vara svår och tidskrävande. I denna rapport formuleras en metod, för hur man systematiskt kan gå till väga för att identifiera lämpliga byggnader för förtätning genom påbyggnad. Metoden, som formuleras utifrån en checklista med de aspekter som bör beaktas i en sådan här undersökning, kan appliceras på större områden såväl som på enstaka byggnader. Metoden är ett verktyg för att identifiera vilka områden som är lämpliga att förtäta med bostäder, vilka byggnader som har förutsättningar för att bebyggas med bostäder i dessa områden samt hur lämpliga dessa byggnader är att bebygga med bostäder. I rapporten testas metoden i Solna Stad. Solna Stad, som är en av landets till ytan minsta kommuner, är i behov av kraftig förtätning för att kunna tillgodose behovet av bostäder. Eftersom mark har blivit allt mer en bristvara i kommunen är Solna Stad intresserad av att undersöka möjligheterna att förtäta genom att bygga på tak. Resultatet av studien visar att en hel del bostäder skulle kunna skapas i Solna Stad genom att bygga på tak. I de områden som undersöktes, områden som kan anses vara i behov av förtätning och arbetsplatsområden, finns 79 byggnader som skulle kunna vara lämpliga att bebygga med bostäder, vilket motsvarar ca 400 lägenheter minimum. För att tillgodose behovet av bostäder i Solna, ca 600 lägenheter per år fram till 2015, krävs dock fler lösningar än att bygga på tak. Test av metoden i Solna bidrog till viktiga slutsatser om hur metoden fungerar och hur resultatet av den kan användas. Metoden kan utgöra ett stöd för att strukturera arbetet vid en inventering av lämpliga byggnader för påbyggnad med bostäder, så att alla aspekter beaktas, så att inga glöms bort. Framförallt underlättas arbetet genom att metoden ger ett verktyg för att bedöma ett läges lämplighet och hur lämpliga olika lägen är i jämförelse med varandra. Eftersom det ibland kan vara svårt att motivera sina subjektiva bedömningar kan metoden hjälpa till att sätta ord på vad intuitionen säger, för att stärka argument eller ge underlag för kritik. Genom att redovisa undersökningen med metoden erhålls ett transparent material ur vilket det går att utläsa vilka ställningstaganden som gjorts i de olika stegen. Tid och ekonomiska resurser är det som avgör hur omfattande undersökningar som kan göras och hur ett resultat bör användas i olika fall. I mindre områden och enskilda lägen finns det ofta möjlighet att göra mer omfattande undersökningar än på en kommunövergripande nivå. Resultatet av en undersökning med metoden på kommunövergripande nivå används därför lämpligen mer som en första inventering, medan resultaten av undersökningar i mindre områden och enskilda fall ofta kan behandlas mer som ett tillförlitligt beslutsunderlag. Metoden som är en del i diskussionen om framtidens byggande kan ge underlag för såväl fakta som diskussion. Hur medborgarna ställer sig till påbyggnader på sina hus, om några vill bygga bostäder på tak och hur vi bygger potentiella kärnhus i framtiden kommer att utvisa om ”Karlsson på takets” bostad kommer att bli verklighet eller om den kommer att förbli en saga.

  • 12.
    Alborn, Jonas
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    3D och kommunal fysisk planering2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    På senare år har tekniker för 3D-visualisering fått ett allt mer utbrett användande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag själv använder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, väckte frågor kring skälet till införandet av tekniken, vilka beslut och förväntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gäller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frågor. Arbetet består av litteratursökning efter adekvat forskning i ämnet, en enkät ställd till ett litet urval av anställda och politiker i fyra kommuner som är medlemmar i ett 3D nätverk, en dokumentsökning på samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkätundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte är medlemmar i ovan nämnda nätverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att använda 3D-modeller för ökad förståelse och kommunikation mellan tjänstemän och politiker samt med allmänheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas. Genom sammanställningar av forskning inom fälten miljöpsykologi och åskådlig planredovisning samt svensk arkitekturforskning kan man ändå få ledtrådar till möjligheter och svårigheter med användningen av 3D visualisering och dess roll som kommunikationsmedel. Rätt använd skulle tekniken kunna stärka möjligheten till åskådliggörande, men det finns också risker, kopplade till användande av tekniken. Det främsta skälet till att kommuner inför 3D-teknik inom fysisk planering, uppges av såväl Planarkitekter, kommuntjänstemän med ansvar för 3D tekniken, samt bland politiker vara önskan om att öka förståelsen hos medborgarna, av förslag till förändring av den fysiska miljön. Något som också oftast motsvaras i kommunernas dokument, där sådana finns. Alla kommuner har inte dokumenterade officiella inriktnings- och policydokument i frågan. Forskningen pekar dock på risker vid användning av visualisering i tidiga skeden av processen. I den avslutande diskussionen berörs arbetets frågeställningar, potentiella problem och möjligheter med användandet av tekniken samt förslag till områden för vidare studier. I slutsatserna konstateras att det finns en diskrepans mellan den övervägande positiva synen på användningen i kommunerna och det som forskningen visar.

  • 13.
    Aldinge, Therese
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    DET OFFENTLIGA RUMMET: EN PLATS FÖR DET PRIVATA? En fallstudie av planeringsärenden i Stockholm2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    De offentliga rummen fyller en viktig funktion för människors dagliga liv, även i vindbitna och kalla Sverige. Här sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjältar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men också tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nämna några vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker ständigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i anspråk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att åtgärda dessa miljöer går kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera åtgärder som de själva inte har råd med. När privata aktörer tillåts påverka den offentliga miljön uppstår dock problem. I och med den privata äganderätten kan människor som inte är önskade avvisas och aktiviteter kan förbjudas. Det offentliga rummet är inte längre helt offentligt. Det här examensarbetet studerar hur konkurrensen mellan privata och offentliga intressen påverkar planeringen av offentliga rum samt allmänhetens tillgång till dessa platser. Arbetet fokuserar på hur aktörer i planeringsprocessen argumenterar för och emot att allmän plats omvandlas till en privat plats med semi-offentlig karaktär i och med byggandet av affärsgallerior. Arbetet ska också undersöka eventuella konsekvenser för det offentliga livet när allmänhetens tillträde till platserna blir begränsat. Metoden som används är en fallstudie, i den studeras två planeringsärenden i Stockholm, Dp93100 över Sergels Torg samt bygglov från 2005 gällande Skärholmen centrums ombyggnad. Innehållsanalys av källmaterial tillhandahållet av Stockholm Stadsbyggnadskontor kompletteras av fältobservationer. Resultatet vilar på en teoretisk grund, en studie av numera klassiska ideal presenterade av Jane Jacobs och Jan Gehl samt mer samtida forskning av Ali Madanipour och Sharon Zukin. De har olika utgångspunkter gällande det offentliga rummet men pekar alla på vikten av det offentliga rummets betydelse i förhållande till påverkan från privata intressen. Examensarbetet resulterar i ett antal slutsatser beträffande offentliga och privata samarbeten i det offentliga rummet. Undersökningen visar att när både offentliga och privata aktörer likställer attraktiva stadsmiljöer med kommers, finns en uppenbar risk för att det det offentliga rummet blir likformigt, samt att det offentliga livet i sig och människors demokratiska rättigheter blir lidande.

  • 14.
    Alexander, Bredén-Jonsson
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att skapa ett varumärke: En granskning av hur Helsingborg framställs genom platsmarknadsföring2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande uppsats beskrivs platsmarknadsföring som fenomen och mer konkret studeras det hur platsmarknadsföringen framställts i Helsingborgs kommun. Arbetet undersöker således ett antal större projekt som kan kopplas till platsmarknadsföring. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har olika plandokument studerats. Den kvalitativa innehållsanalysen har utgått ifrån tre olika motsatspar och har genom detta kunnat synliggöra att där i det empiriska materialet finns en tonvikt mot tillämpade-, platsoberoende- och förändringsorienterade värden.

    Det studerade materialet uppvisar tendenser som kan kopplas till ekonomiska syften och där detta ofta ska uppnås genom förändring och med fokus på ett större perspektiv än den egna kommunen. Materialet uppvisar tendenser som går att koppla till en utåtriktad platsmarknadsföring. Vidare finns där tendenser i analysen som tyder på att där kan finnas en dold maktutövning, detta går dock inte att direkt bekräfta eller konstatera. Slutligen finns där tendenser som tyder på att globaliseringen och den uppfattade konkurrensen kan ha påverkat platsmarknadsföringen i Helsingborg. Detta gör att platsmarknadsföringen i kommunen stämmer överens med vad tidigare forskning på området kommit fram till, där globalisering och den upplevda konkurrensen ses som två faktorer som påverkar platsmarknadsföring 

  • 15.
    Alexanderson, Klara
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa. Därefter dras slutsatser och förslag på framtida forskning inom ämnet. Kandidatarbetets fallstudie av de tre belysningsprogrammen för Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun åskådliggör att det finns många likheter dem emellan. Studien visar att belysningsprogrammen i flertalet fall innehåller utförliga beskrivningar om hur såväl trygghet som estetik skall behandlas vid utformning av belysning i kommunerna. Det visar sig dock i arbetets analys att det i övervägande delen fall saknas praktiska exempel på hur belysningen skulle planeras för att främja trygghet och det estetiska värdet. Studien har visat att kommunal belysningsplanering har gått från att till hög grad handla om att beskriva ljusets fördelar och nackdelar till en syn där belysningsplaneringen skall vägleda och ge goda exempel för att uppnå trygghet och god estetisk utformning vid belysningsplanering. Det kan tyckas vara lätt att skapa belysningsprogram med informativ text och framföra fakta om hur belysning skall planeras för att skapa trygghet och estetiskt välutformade miljöer, men det är inte jämförbart med att faktiskt exemplifiera dessa medel och visa specifika platser där de informativa råden angående belysning tillämpas. Kandidatarbetets genomgång av förekomsten av belysningsprogram i landets regioner ger en inblick i hur vanligt förekommande det är att svenska kommuner har ett belysningsprogram. Vidare visar studien att de deltagande kommunernas geografiska läge eller kommunernas storlek inte har någon betydelse för om kommunen innehar ett belysningsprogram eller ej.

  • 16.
    Al-hedny, Suhad
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    European Community Measures to Reduce Nitrate Pollution2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Water protection proves to be a difficult task, whether it is dealt with through legislation or the implementation of a process to reduce further pollution. This study considers how the issue of water pollution from nitrates in agricultural practices has become better understood through the reforms of the common agriculture policy (CAP) and the enactment of various regulations and directives by EU. The implementation of the EC Nitrate Directive is a main focus of this study because it was a major movement towards protecting water against pollution from agriculture, and an important step in implementing the Water Framework Directive. The implementation process is analyzed from both a formal and practical perspective, along with a discussion of the difficulties that arose in the implementation phase. There is a focus on the implementation of the Nitrate Directive in UK, with an emphasis on England as a case study. The study finds that if the distribution of responsibilities (planning, regulating, implementing, and reporting) is shared between national, regional and local bodies, the compliance with political regulations becomes easier. It is also concluded that rearrangements of the existing institutions are necessary to reduce costs, exchange new ideas that could translate to regulative ideas, and create an atmosphere of trust between regulators and implementers. It can be concluded from this study that, despite the traditional centralization of governments, England has taken several steps towards integrating institutions and has tried to be open and responsive to the local communities. Finally, there are several lessons that can be learned from the UK’s approach to control nitrate pollution, which are discussed and outlined in the conclusion of this study.

  • 17.
    Allouche, Elias
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Einarsson, David
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Den Förarlösa Staden: gestaltningsprinciper för eldrivna autonoma fordon - en vision om brunnshögs framtida utveckling2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk

    De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden.

    Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig.

    De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd.

    Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

  • 18.
    Allvar, Jerk
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Banar spår väg för framtiden? En jämförande fallstudie av tre intraurbana kollektivtrafiksatsningar.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet. Människans resande kopplas bland annat till klimatförändring och livsmönster. I genomförandet av fallstudien tillämpas en analysmodell med ett antal rubriker. Modellen gås igenom med sitt innehåll av olika teorier och sätt att se på staden kopplat till kollektivtrafiken. De fall som sedan undersöks är: Stockholm – utbyggnad av Spårväg City Norrköping – utbyggnad av spårvägen Landskrona – nybyggnad av trådbusslinje De olika fallen diskuteras sedan i en avslutande diskussion där analysresultaten jämförs. I arbetet har följande övergripande frågeställning använts. • Hur motiveras valen av kollektivtrafikslag när satsningar inom intraurban kollektivtrafik görs? Hur motiverar staden sitt val? I den avslutande diskussionen besvaras denna fråga. Motiven som har tagits upp i analysen grupperas här efter deras egenskaper.

  • 19.
    Allvar, Jerk
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Staden, planen och marknaden: en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years))Student thesis
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa i Borlänge. Där omvandlas ett tidigare industriområde till en storskalig handelsplats. Vad gäller metoder så byggs undersökningen upp med ett flermetodiskt angreppssätt. Semistrukturerad intervju och kvalitativ innehållsanalys är de metoder som används. En intervju har genomförts med en tjänsteman som varit involverad i det undersökta fallet. Den kvalitativa innehållsanalysen används dels vid en analys av tidningsartiklar ur en lokaltidning men också som grund när planhandlingarnas förändring genom processen undersöks. Dessa tre metodanvändningar ger tre separata resultat som jämförs och analyseras genom en triangulering. Analysen visar hur det undersökta fallet kan förstås med hjälp av begrepp som exempelvis allmänintresse och särintresse samt aktör och struktur. I undersökningen pekas stadens storlek och attraktivitet ut som en avgörande faktorer för det sätt som den offentliga planeringen kan använda planmonopolet. Uppsatsen syftar inte till att diskutera aktörernas agerande i termer av rätt eller fel. Utan snarare till att belysa problemet med att en detaljplaneprocess skall tillgodose många aktörers behov och att hierarkier uppstår mellan aktörer inom planeringsfältet.

  • 20.
    Alm, Sanna
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Hedin, Ylva
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Re:Regional2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Utgångspunkten för detta examensarbete, som vi valt att kalla ”Re:Regional”, har varit arkitekttävlingen ”Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition”. Tävlingen utannonserades den 15 december 2006 och sista dag för inlämning av bidrag var den 31 maj. Under vårterminen 2007 fokuserade vi alltså enbart på att arbeta fram ett tävlingsbidrag. I en arkitekttävling är de huvudsakliga ramarna för projektet redan formulerade i ett tävlingsprogram. Samtidigt efterfrågas i denna tävling nytänkande och idérikedom, vilket gav oss som deltagare stor frihet och stora möjligheter att forma och arbeta fram visionära planförslag och konceptuella idéer. Den huvudsakliga uppgiften var att illustrera en regionplan, en framtidsvision för Helsingforsregionen. Det regionala planeringsperspektivet i tävlingsuppdraget genomsyrar innehållet i hela examensarbetet. Efter att bidraget lämnats in ville vi få djupare kunskap om olika planeringsmodeller för stadsutveckling i regionala sammanhang. Vårt examensarbete har därmed delats in i två huvudkapitel: Del 1. Greater Helsinki Vision 2050 – International Ideas Competition: Förutom en presentation av vårt tävlingsbidrag, ges i den första delen av detta arbete information om själva tävlingen och vad uppgiften omfattade. Vi presenterar även vår tankeprocess inför utformningen av regionplanen, samt inför de detaljerade studierna. Denna del av arbetet består av material på både engelska och svenska. Då tävlingsspråket var engelska, har de delar som ingick i vårt bidrag ej översatts. ”Re:Regional” är vår vision för hur storstadsregionen Helsingfors skulle kunna utvecklas fram till år 2050. Visionen har bland annat varit att skapa en regional struktur där skillnaderna mellan centrum och periferi kan suddas ut. Vi har inte velat skapa en megastad, eller en struktur inom vilken all fokus riktas mot en central stadskärna. Då Helsingfors är en relativt glest bebyggd storstad anser vi att det finns stora möjligheter att komplettera och förtäta redan bebyggda områden. Vi föreslår därför en utbyggnadsgräns runt storstaden. Samtidigt vill vi öka mångfalden och valmöjligheterna inom regionen genom att skapa fyra s.k. ”Regional Blocks” (regionala typer/delområden) med olika grader av urbanitet: - storstaden Helsingfors - städerna Nummela, Hyvinkää och Mäntsälä - “Polycentric Space”, det område som ringas in av de fyra städerna och som ska innehålla mindre samhällen - ett större område med skogs- och jordbruksmark med en gles småkärnig struktur Den övergripande och huvudsakliga idén om att forma integrerade, bättre sammanhållna stads- och samhällsstrukturer inom Helsingforsregionen, känns minst sagt aktuell. Den snabba befolkningstillväxt som sker i många regioner idag kräver flexibla, flerkärniga lösningar. Om fokus endast är inställt på att förtäta och bygga ut en regions storstadsområde, finns det risk för att resten av regionen utvecklas till en stor, gles periferi, inom vilken befolkningen hela tiden måste förhålla sig till ett storstadsområde. Vår arbetsmetod ”Regional Blocks” skulle även kunna användas i andra regioner där det finns en målsättning att skapa vidgade men ändå sammanhållna strukturer. Del 2. Studieobjekt/Jämförelse/Diskussion: I den mer teoretiska delen av examensarbetet presenteras sex studieobjekt vi valt ut tillsammans och sedan fördelat mellan oss. Vid valet av studieobjekten utgick vi i första hand inte från objektens fysiska former, det vill säga hur de i olika sammanhang etiketteras (som till exempel centralorts- eller nätverksregioner). Istället har vi utgått ifrån de bakomliggande aspekterna, hur städerna i regionerna utvecklats med bakgrund i olika samhällstrender. Våra studieobjekt och den litteratur vi utgått ifrån: ETT STADSKONCEPT - Social City - Sanna Alm – Boken “Sociable Cities The Legacy of Ebenezer Howard” från 1998, av Peter Hall och Colin Ward. EN UTOPISK REFORM - Urban Field - Ylva Hedin - Artikeln ”Urban Field” från tidskriften ”Journal of the American Institute of Planners” vol. 31: 4 från 1965, skriven av John Friedmann och Johan Miller. EN HANDLINGSPLAN - Storstadsregionen Portland - Ylva Hedin - Det regionala planeringsorganet Metros hemsida: www.metro-region.org (tillgänglig: 2007-10-10) där handlingsprogrammet ”2040 Growth Concept” finns tillgängligt. EN UTVECKLINGSPLAN - Stockholmsregionen - Sanna Alm - ”Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen” (planen vann laga kraft i november 2002), framtagen av Regionplane- och trafikkontoret. EN STRATEGI FÖR URBAN FÖRNYELSE - Urbana England - Sanna Alm - Rapporten ”Towards an Urban Renaissance” från 1999 skriven av The Urban Task Force. EN MODELL FÖR SAMHÄLLSBILDNING - Linear Grid - Ylva Hedin - En vision för Helsingforsregionens stads- och samhällsstrukturer framtagen av Arken Arkitekter 1993. Studieobjekten presenteras och analyseras först var och en för sig, sedan följer jämförelser mellan dem, inklusive vår regionplan utifrån sju olika faktorer: Bärande idé, Täthet/Gleshet, Grönska, Transportnät, Sociala strukturer, Planeringsperspektiv och Framtiden. I kapitlet ”Jämförelse och diskussion” dras slutsatser av analyserna utifrån de sju faktorerna, studieobjekten analyseras även i förhållande till övergripande samhällstrender. Med hjälp av studieobjekten görs även en utvärdering av vår regionplan där särskilt intressanta jämförelsepunkter belyses utifrån underrubrikerna ”Att bygga inåt”, ”Tydligare flerkärnighet” samt ”Planeringsperspektiv och fysiska strukturer”. I det avslutande kapitlet för vi var sin diskussion om ekologisk respektive social hållbarhet – två hållbarhetsdimensioner vi fokuserade på i tävlingsbidraget, och som även belyses i jämförelserna mellan studieobjekten.

  • 21.
    Almenius, Richard
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Stadens flexibla vardagsrum: ett gestaltningsförslag för ökad attraktivitet och nyttjande av Fristadstorget, Eskilstuna2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut. Arbetet är en fallstudie som belyser det generella genom att se till det enskilda fallet för att ge svar på varför det efterfrågade i undersökningen inträffar (brist på attraktivitet och låg användning). I den första delen ges det en vetskap utifrån teorier och begrepp som behandlar utgångspunkter för den offentliga platsens liv, torgets rumslighet, avläsning av staden med våra sinnen, rummets möblering samt möjligheter kontra hot för ett folkrikt uteliv. Rådande uppfattningar, företeelser och element som tar uttryck i staden beskrivs här för att i de nästkommande delarna kunna utgöra en grund och förståelse för hur det ter sig väl på plats. I den andra delen skapas en lärdom där två omvandlade och arkitekturprisade stadstorg analyseras för att både finna goda aspekter samt fallgropar i form av användning och utformning. Det ger applicerbara principer gällande hur ett stadstorg i modern tid bör skapas för att generera folkliv och ökad användning med hänsyn till flexibilitet. Analysen visar teorier och begrepp i en faktisk miljö. I den tredje delen presenteras resultatet, vilket innebär att tidigare delars framkomna material sätts i relation till fallet Fristadstorget. Omgestaltningen utgår från rådande platsförhållanden tillsammans med applicerbara tidigare framkomna punkter. Gestaltningen av det nya Fristadsstorget tilldelas målpunkter som kan föra samman och främja kontakt mellan människor samt skapa förutsättningar för uppehåll på torget. Dessa målpunkter görs till stor del flexibla i sitt eget utförande, integrerade och flyttbra, vilket skapar en större sammanhållen fri yta vid behov. I slutdiskussionen ges avslutande tankar som fastslår att människor alstrar människor, vilket ger folkliv. För att människor ska vilja uppehålla sig på en plats bör en tillfredsställande vistelsemiljö ges - vilket även kan utläsas som målpunkter. Dessa kan lätt bli objekt och element som skäl yta, därför måste extra hänsyn och avvägning göras vid planerandet av målpunkter, särskilt om utgångsläget är att skapa en flexibel plats.

  • 22.
    Alsterberg, Matilda
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Olsson, Henrik
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönytefaktorn i den urbana staden: Fallstudie på Lövholmen2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Som en motreaktion till 1990-talets planeringsideal urban sprawl uppkom dagens ideal förtätning, vilket syftar till att sammankoppla städer och möjliggöra för en hållbar stadsutveckling. Vid exploatering som möjliggör för sammankopplingar av stadsdelar tas ofta friytor såsom äldre industriområden och grönytor i anspråk. För att utveckla, kompensera och bevara grönstrukturen inom planområden finns planeringsverktyget grönytefaktorn (GYF), vilket några kommuner i Sverige har tagit an för att öka ekosystemtjänsterna i staden.

    Detta kandidatarbete syftar till att övergripande undersöka möjligheten att använda GYF vid förtätningsprojekt för att säkerställa grönytornas kvalitet utifrån hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt samt hur verktyget används inom fysisk planering. GYF är ännu ingen definierad metod enligt Boverket och de kommuner som tagit an verktyget fokuserar främst på bevarande och kompensering av de ekologiska värdena. Inom Stockholm stads GYF-modell fokuserar de på både ekologiska och sociala värden. Det är utifrån Stockholm stads GYF-modell som detta kandidatarbete utgår ifrån i gestaltningsförslagen och därmed behandlas även hållbarhetsperspektiven ekologiskt och socialt som teoretiska utgångspunkter i arbetet.

    För att förstå de ekologiska och sociala aspekternas värden inom fysisk planering, innebörden av ekosystemtjänster, definitionen av förtätning och dess påverkan på människor och miljön samt användningen av GYF görs en studie över dessa i kunskap- och forskningsöversikten. Även två referensprojekt studeras där GYF har varit ett viktigt verktyg. De referensprojekt som studeras utifrån frågeställningen är Norra Djurgårdsstaden och Västra Hamnen. Denna översikt utgörs sedan som kunskap i de två gestaltningsförslagen. Stockholm stads GYF-modell används som gestaltningsprinciper där ena förslaget fokuserar på hur man kan säkerställa de sociala värdena med GYF och det andra hur de ekologiska värdena kan säkerställas med GYF. Förslagen prövar möjligheten hur planerare kan använda GYF.

  • 23.
    Alström, Rickard
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Kungstorget2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen.

  • 24.
    Alstäde, Victoria
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Att mötas på mitten - En studie om stadsläkning för ökad integration2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Stockholms ytterstad präglas många stadsdelar av områdessegregation, där de socioekonomiska förutsättningarna till stor omfattning skiljer sig från område till område. I den fysiska planeringen har få storskaliga insatser genomförts för att förändra denna struktur, då arkitektur och sociala frågor har kopplats samman först på senare tid. Fältet är fortfarande relativt outforskat.

    Denna studie undersöker hur riktlinjer för stadsläkning kan utformas och tillämpas för minskad områdessegregation. Utifrån kvalitativa textanalyser och kategorisering har studien identifierat 6 riktlinjer som bedöms viktiga för att kunna öka områdesintegration på en nivå mellan översiktsplanering och detaljplanering.Riktlinjernas som studien utgår från är:

    • Prioritera det performativa
    • Förändra stadsleder till stadsgator
    • Omlokalisering av skolor
    • Satsa på grön- och rekreationsområden för möten
    • Skapa genomströmning
    • Skapa siktlinjer

    Dessa riktlinjer för stadsläkning har testats genom att de appliceras på två stadsdelar, Tensta och Solhem/Spånga, som har stora socioekonomiska skillnader men enbart ligger ett par hundra meter ifrån varandra. Konceptet ”Vi möts på mitten” gestaltas för att synliggöra och förtydliga hur riktlinjerna kan förändra i städerna. Genom Space Syntax och funktionsanalyser har resultatet från åtgärderna analyserats och visat på hur stadsform och det grundläggande nätverkets förändringar skapar möjligheter för en mer integrerad stadsform.

    Studiens slutsats är att planeraren bör arbeta mer med det performativa i stadsform för att skapa långsiktigt integrerade strukturer. Strategier och riktlinjer för stadsläkning bör vara översiktliga för hela städer och inte områdesbaserade. Riktlinjer mot segregation måste ges mer handlingsutrymme att genomföra storskaliga åtgärder för att kunna göra skillnad och åtgärderna måste genomföras på flera områden samtidigt för att kunna bidra med en mindre segregerad stad.

  • 25.
    Alsén, Emelie
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsmässor och den rättvisa staden: En studie av tre bostadsmässor2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om bostadsmässan som begrepp utifrån perspektivet den rättvisa staden. Uppsatsen bygger på fallstudier av tre bostadsmässor utifrån fall- studier. De tre studerade bostadsmässorna är Bo92, Bo01 och TenstaBo06. Syftet är att studera bostadsmässorna utifrån social och ekologisk hållbarhet och även ut- ifrån de krav som finns på hur det byggs studera påverkan på utformandet av bo- stadsmässorna ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med fokus på rättvisa och mång- fald från teorin om den rättvisa staden. För att kunna besvara syftet och forsknings- frågorna har intervjuer och dokumentinläsning genomförts. Sju personer som på olika sätt har arbetat med eller har någon koppling till de tre bostadsmässorna har intervjuats. Dokumentstudier av olika material om bostadsmässorna har gjorts och analyserats tillsammans med de transkriberade intervjuerna.

    Analysen utgår från temana mångfald, rättvisa, ekologiska aspekter samt bland- stad. Temana mångfald och rättvisa kommer från teoridelen och utgör två teman som kan representera den rättvisa staden. Utöver de två nämnda temana har eko- logiska aspekter och blandstad ingått i analysen. Ekologiska aspekter och blandstad kan ses som två exempel på hur bostadsmässorna utformas och vad det har för påverkan på mångfald och rättvisa inom bostadsmässorna.

    Resultatet visar att bostadsmässor ofta har visat upp bostäder för en köpstark kundkrets och även fått kritik för det. Förklaringen kan vara att bostadsmässor har som syfte att vara en arena för innovationer och att visa på något nytt. Teman kring ekologiska lösningar syns mest i Bo92 och Bo01 som hade tydliga teman kring eko- logiska aspekter med innovativa lösningar. Temana mångfald och blandstad upp- fattas ofta som synonyma med varandra. Mångfald som begrepp nämns i större utsträckning än blandstad. Även om blandstad inte nämns specifikt så är det bland- stadens ideal som efterfrågas i planeringen av bostadsmässorna. Inom alla tre bo- stadsmässorna finns en uttalad önskan om mångfald och den uttrycks i en variation av byggnadstyper, kvarterstadideal och upplåtelseformer. Mångfalden kopplas mer till sammansättningen av människor som befolkar området. Alla tre bostadsmäs- sorna nämner en mångfald av olika grupper av människor som önskvärt och att det ska uppnås genom att erbjuda bostäder som skiljer sig åt när det kommer till ex- empelvis upplåtelseformer, boendestorlekar och boendekostnader.

    Bostadsmässorna som har studerats har byggt på liknande teman och bidragit till att det mestadels byggs bostäder som inte alla har råd med. Hållbarhet uttryckt i ekologisk och social hållbarhet har varit omnämnt i alla tre bostadsmässorna. Skill- naden är att Bo06 som inte har uttryckt något specifikt syfte att vara hållbar är den bostadsmässa som uppfattas som den mest hållbara.

  • 26.
    Altenius, Johan
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Mölndalsåns dalgång: en länk mellan staden och förstaden2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder. Genom området skär bl.a. E6/E20 samt Västkustbanan vilka båda är delar av viktiga länkar mellan Oslo, Göteborgsregionen och ner till Malmö/Köpenhamnsområdet och vidare till kontinenten. Dalgången upptar en mycket stor yta och sträcker sig mellan både Göteborg och Mölndals kommuner. Då området som en följd av regionens kraftiga befolkningsökning nu står inför en förtätning och fortsatt exploatering, uppstår flera intressanta frågeställningar om områdets framtida roll, stadens struktur och Mölndals identitet. Syftet med följande rapport är därmed att belysa och diskutera staden som struktur, identitet och fenomen, för att ta fram ett förslag till hur Mölndalsåns dalgång mellan Göteborg och Mölndal, kan och bör utvecklas utifrån dess framtida roll i ett snabbt expanderande Göteborg. Rapporten är uppdelad på fem avsnitt. De fyra första avsnitten är stommen i projektet och ligger till grund för det slutliga planförslaget i avsnitt 5. Avsnitt 1 till 5 innehåller följande: Som ett första steg ges en bakgrund till varför dalgången är aktuell i den kommunala planeringen med en beskrivning av den rådande situationen med bakomliggande tankar samt syftet med planen. Uppkomna frågeställningar preciseras och avgränsas. Dagens situation och framtida planer reflekteras i en förutsättningslös visionsstudie, där fyra olika alternativ för områdets framtid presenteras. Vidare görs en mer noggrann beskrivning av området och dess förutsättningar, uppdelat på sju olika rubriker. Mölndalsåns dalgång idag: En beskrivning av området med kartor och fotografier som visar dess läge, karaktär och fysiska struktur. Historia och utveckling: En kort tillbakablick på stadens och områdets historia med hur befolkningen har ökat och staden expanderat. Detta följs av några viktiga stadier i utvecklingen av dalgången. Områdets roll i staden: Vilken roll området har haft och vilken roll den har idag. Tidigare planer och studier i dalgången: En kort redovisning av de strategier och förslag som finns i form av en fördjupad översiktsplan för dalgången, daterad 2000. Utgångspunkter för planering: En beskrivning av befintliga planer och utredningar för Mölndals och Göteborgs kommun samt för hela regionen. Dessutom listas pågående och planerade projekt som berör eller på något sätt kommer att påverka området och en framtida utveckling. Underlag för planering: En inventering av området vilken utgör underlag för vidare analys och planering. Områdets grundläggande egenskaper, fysiska utformning och markanvändning lyfts fram. Struktur: En enkel studie och analys av hur områdets struktur ser ut idag, hur området fungerar, vad som kan utvecklas och förstärkas samt vad som måste förändras och skapas. I avsnitt 3 görs en beskrivning av hur Göteborgs region ser ut idag utifrån en mer planeringsteoretisk synvinkel. Regionens utveckling beskrivs och jämförs med olika stadsformer. Planer och projekt som berör området sammanfattas och blir till övergripande riktlinjer för områdets utveckling. Utifrån riktlinjerna ges en preliminär bild av hur dalgången kan utvecklas med vägar, miljö och bebyggelse. Men för att tydligare förstå områdets framtida roll i staden och regionen och kunna översätta idéerna till en mer konkret plan, ställs tre frågeställningar upp och diskuteras mot två olika teoretiska utvecklingsalternativ. Syftet är att förstå hur olika utvecklingsriktningar och bebyggelsestrukturer kan påverka dalgången och Mölndals identitet som kommun och centrum. Diskussionen grundar sig på litteratur inom planerings- och stadsbyggnadsområdet, bakgrundsstudier samt egna tankar och slutsatser. Diskussionen sammanfattas och de tre frågorna besvaras. Med en bakgrund av avsnitt 2 och diskussionen i avsnitt 3 skisseras några grundläggande idéer för hur området kan planeras. Dessa är uppdelade på trafik, kollektivtrafik & spårväg, parkering, miljö och bebyggelse. Angreppssättet är framför allt i den mer övergripande skalan, och illustrerar bakomliggande tankar, värden och koncept. I det sista och 5:e avsnittet presenteras en övergripande plan för dalgången. Denna redovisar trafiklösningar, grönstruktur och bebyggelse. Planen kan i första hand redovisa en övergripande utvecklingsriktning som förmedlar en idé och ett angreppssätt än den enskilda byggnadens placering. Planen kompletteras med axonometrier och sektioner, samt en strukturplan som förtydligar huvudsakligt innehåll för den nya bebyggelsen. Utbyggnadsetapper diskuteras och övergripande gestaltningsprinciper lyfts fram med enkla skisser, axonometrier och sektioner. En fördjupning av en intressant del av området utvecklas och lyfts fram för att förtydliga angreppssättet. Avslutningsvis sammanfattas kort eventuella konsekvenser av föreslagen plan.

  • 27.
    Altenius, Victor
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    SVÅRBEHÄRSKADE OFFENTLIGA RUM: att bygga med människan i fokus2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen. Staden är ständigt under förändring. Den omvandlas, omstruktureras och får ideligen nya sociala och kulturella former. Tydliga horisontella och vertikala skiktningar kan skönjas beroende på vart man befinner sig geografiskt och hur de som vistas där klär och uppför sig. Beroende på hur vi utformar de offentliga platserna påverkas människan olika. Här spelar de sex gestaltningslagarna stor roll för hur vi uppfattar de rum vi befinner oss i. Detta leder oss in i miljöpsykologin som visar att den omgivning vi dagligen befinner oss i spelar en mycket viktig roll eftersom den utgör själva inramningen för våra upplevelser och beteenden. Perceptionspsykologi är ett begrepp för de processer som är aktiva i att tolka de sinnesintryck människan ständigt utsätts för. När vi befinner oss i de offentliga rummen förvandlas sinnesintryck till meningsfull information. Detta gör det möjligt för oss att orientera, känna igen ansikten eller bara bedöma avstånd. Vår möjlighet att kunna samspela med miljön omkring oss bygger på att den bland annat är lätt igenkännbar. För att kunna skaffa oss en inre representation av vår yttre omvärld skapar människan så kallade kognitiva och spatiala kartor. Dessa delar upp miljön vi vistas i och gör det möjligt för oss att exempelvis känna igen oss vid senare tillfällen. Som blivande planeringsarkitekt är det oerhört viktigt att förstå betydelsen av arkitekturen och de offentliga rummen som viktiga byggstenar där vi skapar förutsättningar för människans identitets-skapande och sociala förankring. En stor del av vårt lärande baseras på upplevelser i dagliga vardags-situationer och därför måste vi utforma de offentliga platserna så att de blir en tillgång för människan. Gehl Architects arbetar med en metod de kallar för First life – then space – then buildings. Inventeringsmetoden främjar människan och stadslivet genom att sätta de offentliga rummen i fokus och inte byggnaden eller funktionerna. I Tyresö kommun i Stockholm bor det idag cirka 43 000 människor. Kommunen i sig är attraktiv med bland annat goda kommunikationer och närhet till havet. Dock upplevs vad som borde vara kommunens framsida nämligen Bollmora torg, som en övergiven plats som inte utformats med hänsyn till vad de människor som använder den har för behov. Planförslag under kapitel 4 är en idé på hur man med teoretiska kunskaper inom offentlighet, rumslighet och miljöpsykologi kan omgestalta Bollmora torg med människan i fokus.

  • 28.
    Altybaeva, Altynai
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    EU Innovative programs supporting regional development in UK. A case study on East England and North East, UK2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Thesis on EU innovative programs supporting regional development in UK. A case study on East England and North East, UK. The topic of my project is basically comprises the discussion of EU innovative programs that influences on regional development of UK regions: East England and North East. I discussed how EU programs are contributing to both regions, what measures EU is taking in order to support innovative development in East England and how EU creates/supports North East’s better regional performance.

  • 29.
    Alvemo, Stefan
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering.
    Borén, Sven
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering.
    Gu, Qing
    Blekinge Institute of Technology, School of Engineering.
    The S-E-A-T approach to Strategic Guidance for Planning towards Sustainable Transportation2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    Transportation is good for people, but it needs a social system shift in combination with sustainable technologies in order to move towards a sustainability vision. To explore how that can be done, the authors first found out about both national and municipal sustainability visions and identified a range of social and technological solutions for long and short term use. The exploration of how municipal planning of transportation can be improved lead to the conclusion that planning for transportation in Swedish municipalities can be made more sustainable when conducting the ABCD-method within the framework for strategic sustainable development. To enhance that, the authors merged the five subsystems developed for sustainable traffic solutions and the PESTEL-method. That resulted in the S-E-A-T model that informed the content of a prioritisation tool and also provides structure to the brainstorming sessions within the ABCD-method. The combination of the ABCD method, the S-E-A-T model and the expanded guiding questions form a robust approach for strategic planning of sustainable transportation rooted in a bird´s eye and systems perspective and ultimately based on backcasting from the principles of sustainability. Further testing is though recommended to assess and refine its usefulness and applicability.

  • 30.
    Alvesund, Carolin
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Lokalt utvecklingsarbete i Svarte, Ystad kommun: en utvärdering.1998Report (Refereed)
    Abstract [en]

    Utvärdering av det lokala utvecklingsarbetet i Svarte, Ystad kommun, som har pågått mellan 1995 och 1997. Utvärderingen syftar till att beskriva det lokala utvecklingsarbetet med avseende på 1)hur samspelet mellan lokala och kommunala aktörer har sett ut, 2)hur lokala initiativ till utveckling har fått stöd med kommunal planering, 3)hur medborgarinflytandet har kommit till uttryck, 4)hur samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer har fungerat, 5)hur nya former för planering har använts.

  • 31.
    Alvesund, Carolin
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Lokalt utvecklingsarbete på Karlshamns landsbygd: en utvärdering.1998Report (Refereed)
    Abstract [en]

    Utvärdering av det lokala utvecklingsarbete på Karlshamns landsbygd, som har pågått mellan 1995 och 1997. Utvärderingen syftar till att beskriva det lokala utvecklingsarbetet med avseende på 1)hur samspelet mellan lokala och kommunala aktörer har sett ut, 2)hur lokala initiativ till utveckling har fått stöd med kommunal planering, 3)hur medborgarinflytandet har kommit till uttryck, 4)hur samverkan inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer har fungerat, 5)hur nya former för planering har använts.

  • 32.
    Andersson, Ashley
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Rudseter, Line
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Karlsson, Louise
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Användning och utformning av offentliga rum: En fallstudie i Göteborg och Malmö2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this thesis we analyse the complexity of public space and focus on how physical aspects affect the way people experience and use them. There are no universal answers to the question of how public places should be designed. This study aims to identify specific principles that determine why some public spaces are more attractive and well-attended compared to others. The thesis is based on a case study where eleven public spaces in Malmö and Göteborg were inventoried, analysed and observed. Interviews with professionals who work with public spaces on a daily basis and a literature study were also included. The results show that there are many different aspects that are important to take into account when a public place is designed. However, there are also aspects mentioned in this thesis that suggests that the design has no or little impact on how people use or experience public spaces. Overall, we conclude that there are certain aspects and elements that are more significant than others regarding how people utilize and experience a public place. Seating areas, water elements, scale and edges are some of the elements discussed in the thesis. 

  • 33.
    Andersson, Camilla
    Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
    Space Syntax ett sätt att se stadsplanering i nya dimensioner En studie på Frihamnen i Göteborg2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax.

  • 34.
    Andersson, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    Drottningtorget Trollhättan: att gestalta ett offentligt rum2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbättra Drottningtorgets kvaliteter ur främst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rådande problematiken och förutsättningarna på platsen samt med bakgrund av teoretiska utgångspunkter. Arbetet inleds med teorier från respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsätter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlägsna den rådande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsättningar som diskuterats. I förslaget har stor hänsyn tagits till människors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahålla gröna områden för rekreation.

  • 35.
    Andersson, Elin
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Camping: tält eller stuga?2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel på hur campingverksamheten kan utvecklas åt ett håll som ger en långsiktigt hållbar verksamhet, och som om det är möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har.

  • 36.
    Andersson, Erika
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Bostadsutveckling på landsbygden -Ortsanalys och planförslag med gestaltningsprogram, Västra Möcklö2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust.

  • 37. Andersson, Fredrik
    Förändringsinitiativ: En studie av förändringsinitiativ i bostads- och arbetsområden i Jönköping1999Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Studien har omfattat fyra fallstudier i Jönköpings kommun. Utgångspunkt för studien har varit de förändringsinitiativ som funnits i området. Förändringsprocesserna har sedan studerats med avseende på inblandade aktörer och vilka forum och arenor som har gällt för att föra processen vidare. De fyra fallstudierna har varit av mycket skiftande karaktär. I ett arbetsområde i Jönköpingsförorten Bankeryd har en utvidgning av befintligt arbetsområde på naturmark studerats. I Torp II utanför Bankeryd har kommunen försökt att utforma ett nytt bostadsområde enligt Agenda 21-principer. I bostadsområdet Råslätt i Jönköping har ägaren, det kommunala bostadsbolaget VätterHem, påbörjat en förnyelse av stadsdelens kommersiella centrumanläggning. I arbetsområdet Simsholmen i centrala Jönköping har en etablering av en ICA Maxi-stormarknad studerats. I samtliga fall utom Torp II har man skapat möjlighet för ett ökat antal arbetstillfällen i området. Det är dock inte det som utgjort den egentliga drivkraften i någon av studierna utan det har varit andra behov som legat till grund för förändringsinitiativet. Initiativet till utvidgningen togs av ett snickeriföretag i området. Företaget hade under en lång tid expanderat och hade nu svårt att klara produktion i befintliga lokaler. Man ville därför bygga ut och enda möjligheten till detta var att expandera in på naturmark. Det blev i första skedet mycket starka protester mot utvidgningen. Protesterna blev dock mindre allt eftersom processen gick och de olika aktörerna bearbetade varandra. En utvidgning möjliggjordes till slut och en ny detaljplan upprättades. Den nya detaljplanen möjliggjorde också att fler företag kunde expandera samt att man dessutom skapade helt nya industritomter. Fallstudien visar tydligt på de processer som kan ligga bakom en detaljplaneändring. Det pågick ett mycket flitigt lobbyarbete från både politiker och tjänstemän. Studien visar behovet av starka intressegrupper för att kunna genomföra en förändring, samtidigt som det blir tydligt vilka konflikter det blir när olika intressen står mot varandra. I det fallet var det i utgångsskedet rent kommersiella intressen som stod mot ett intresse av att bevara naturområdet som det var. För att kunna genomföra förändringen tvingades de kommersiella intressenterna att föra upp diskussionen och argumentationen på ett översiktligt plan, där företagets betydelse för orten kom att tillmätas stor betydelse. Kommunen hade sedan cirka ett och ett halvt år tillbaks antagit ett lokalt Agenda 21-dokument. Man hade dock inte använt sig av detta inom den fysiska planeringen, trots att det finns uppsatta mål i dokumentet som tydligt berör detta verksamhetsområde. När ett nytt bostadsområde skulle planeras i Bankeryd beslutade byggnadsnämnden att man skulle göra detta efter Agenda 21-principer. Projektet kom att bli pilotprojekt i Jönköpings kommun och man försökte därför att skapa en ny planeringsprocess efter det nya förhållandet där ett större sektorsövergripande arbete kom att genomsyra hela processen. Nya aktörer kom att mötas på nya arenor och i nya forum. Projektet innebar att man fick tänka på ett helt nytt sätt i planeringen. Många tjänstemän som normalt inte hade möjlighet att tycka till i pågående projekt kunde nu göra detta. Projektet kom att bli mycket tids- och resurskrävande, till stor del beroende på att allt var nytt för de flesta. I sin helhet visar projektet på ett försök att skapa ett nytt kunskaps- och kontaktnät i den kommunala organisationen, ett institutionellt kapital. Allmänheten hade också möjlighet att delta i projektet, men det var först och främst kommunens egna tjänstemän som kom att arbeta i något som kan jämföras med ett traditionellt samrådsförfarande. Projektet visar också på vissa smärre konflikter mellan traditionell planering och nytt tänkande. Råslätt, som är ett bostadsområde i klassisk miljonprogramsanda strax söder om Jönköping, hade vissa behov av att förnya sin kommersiella centrumanläggning. Initiativet till detta togs av ägaren Bostads AB VätterHem. Studien beskriver processen som följde fram till dess att man skulle påbörja förändringen rent fysiskt. Råslätts centrum var, trots förnyelseinitiativet, en ganska väl fungerande anläggning. Ändå ville VätterHem förnya centrumet, eftersom man menade att hela området skulle bli mer attraktivt med ett bättre centrum. Syftet med förnyelsen var också att centrumet skulle vända sig utåt och locka till sig folk utifrån i större utsträckning än med nuvarande utformning. Initiativet kom från VätterHem och de kom också att sköta processen helt och hållet själva. Processen sköttes i det tysta utan offentlig insyn och de förhandlingar som förekommit har skett enskilt med respektive affärsidkare i området. Fallet visar på en planeringsprocess i en stadsdel som ägs av en enda ägare. Arbetet kan därför skötas utan insyn eller att hänsyn tas till andra stadsdelars intressen. Det visar också på hur en fastighetsägare mycket aktivt arbetar för att förvalta och förbättra sitt område och hur man går ut och rekryterar nya etableringar till sitt centrum. Lanseringen av projektet när allting väl var klart visar också på hur man använder media till att göra reklam för sig på ett positivt sätt. ICA hade under en nästan 30 år lång period försökt att etablera någon form av stormarknad i Jönköpingsområdet. På grund av en mängd olika omständigheter lyckades man aldrig med detta, trots att flera av konkurrenterna fick tillåtelse till det. ICA gav dock aldrig upp utan fortsatte att samla argument och komma med förslag till lokalisering. Efter många turer lyckades man så småningom få till stånd en etablering i Simsholmens arbetsområde. Studien beskriver det långa projektet och dess komplexa problematik i ett historiskt perspektiv med tyngdpunkten på det arbete som har skett under 1990-talet. ICA:s förslag till lokalisering fick under en mycket lång tid konsekvent nej av kommunen. Det var främst från politiskt håll som man inte ville ha en stormarknadsetablering. ICA saknade också enligt kommunen ett lika starkt och tydligt stormarknads-koncept som de andra aktörerna på marknaden hade. Först under 1990-talet när ICA gav upp och sa till kommunen att de själva fick komma med förslag, lyckades man att vända det till sin fördel och så småningom få en lokalisering som alla parter var nöjda med. ICA hade då också utvecklat ICA Maxi som sitt stormarknadskoncept. Studien visar på vikten av ett institutionellt kapital med tydliga spelregler mellan aktörerna. Personerna som har deltagit i processen har spelat mycket stor roll för processens utgång, liksom ICA:s flexibilitet och vilja till att förhandla. Sammanfattningsvis är det svårt att dra några generella slutsatser av de olika fallstudierna eftersom de har varit av så skild karaktär. De olika fallstudierna visar dock på vikten av att man har ett väl fungerande kontaktnät för att kunna förhandla, argumentera och föra en dialog i de konflikter som en förändring ofta innebär. De kommersiella intressena verkar också ha lättare att göra sig hörda än allmänna eller rent ideologiska intressen. Detta verkar till stor del bero på att det finns ett utbrett kontaktnät och helt andra resurser inom de kommersiella intressena. Mest tydligt blir detta kanske i fallet med utvidgningen av Domsands industriområde, där förnyelseprocessen faller väl ut för näringslivet på bekostnad av försämrade möjligheter till ett rörligt friluftsliv. Även om det i detta fallet kanske var ett riktigt beslut visar ändå processen tydligt på vilka aktörer som har lättast att göra sig hörda i en liknande process. Argumentet med fler antal arbetstillfällen har en stark genomslagskraft i flera av studierna. En vilja att förhandla och erbjuda andra lösningar än den första visar sig också underlätta för att nå ett slutresultat som alla kan nöja sig med. I ingen av fallstudierna har befintlig lagstiftning visat sig vara något hinder. I den mån det har funnits konflikter har dessa lösts genom dialog eller majoritetsbeslut.

  • 38.
    Andersson, Ida
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Grönska i struktur: En studie om grönskans användning och tolkning i plandokument2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Följande kandidatarbete undersöker hur grönska används och tolkas inom den fysiska planeringen från översiktsplan till detaljplan. Två urbanteorier har utgjort grunden för genomförandet av arbetet, Fuzzy Concept och Natur i staden. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur grönska och natur används och formuleras i översiktligplanering och hur tillämpningsbar grönskan ur översiktsplan sedan är i detaljplan. Uppsatsen har vidare undersökt hur grönskan används i detaljplan och hur tolkning av översiktsplanens direktiv tillämpats i planbeskrivningen. Huvudfokus har varit tolkningen från översiktsplan till detaljplan för att identifiera om begrepp är tydligt formulerade. Detta har även resulterat i viss analys av de budskap kring grönska som plandokument medför. En fallstudie har genomförts av ett tidigare projekt som belyst hållbarhetsarbete i översiktlig planering, SAMS-projektet Mångfunktionella ytor - Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätorter genom grönstruktur (Boverket m.fl, 2010). Av detta fall har fyra analysenheter i form av kommuner identifierats som när projektet genomfördes var grunden i en flerfallstudie. Detta projekt blev intressant under områdesöversikten och redovisar kommuner som tidigare arbetat med hållbarhet på olika sätt, genom den här uppsatsens fallstudie har då det fortsatta arbetet med ekologisk hållbarhet i from av grönska varit den avgränsning inom vilket studien har genomförts.

    I analysen av arbetet har det framkommit vilken användning och syften med grönska som kommunerna planerar för i den översiktliga planeringen. Det visade sig att den strategiska planeringen främst arbetar med stora skyddsvärda områden och målande strukturer som ofta inte berörde detaljplanerna. Slutsatsen i arbetet blev därmed att den fysiska planeringen kan utveckla översiktsplanens användning av grönska för att bättre kunna vägleda och säkra för grönskans förekomst även i tätorter.

  • 39.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Garden cities of today: En applicering av Garden cities-idealet i en nutida svensk kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete undersöker vad som kan sägas utgöra kärnan i Garden cities-idealet utifrån Ebenezer Howards definition och Johan Rådbergs tolkning av Howard. Vidare undersöker arbetet hur idealet kan tolkas, förstås och appliceras i en nutida svensk kontext. De gestaltningsprinciper som kan sägas vara bärande för idealet används som utgångspunkt för utformandet av en illustrationsplan över Varvsstaden i Malmö. Därmed exemplifieras hur idealet kan förstås konkret i planeringssammanhang och vilka effekter som följer på ett genomförande av idealet i en central stadsdel i en storstad.

    För den teoretiska delen av arbetet används en innehållsanalys och de gestaltningsprinciper som utläses som bärande för Garden cities-idealet skisseras sedan fram i syfte att skapa "visuella verktyg" för den illustrationsplan som arbetas fram.

    Arbetet visar att det är fullt möjligt att utforma en central stadsdel i enlighet med Garden cities-idealet och uppnå ett relativt högt exploateringstal som resultat.  

  • 40.
    Andersson, Ina
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Närmiljöns betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa: Om funktioner, miljöer och dess betydelse för invånare i en mindre ort2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa.

    Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården.

    Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort.

    Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående.

    Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser.

    Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden. 

     

  • 41.
    Andersson, Jessica
    Blekinge Institute of Technology, School of Planning and Media Design.
    MÖJLIGHETER ATT MÖTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktär kan förstärkas för social hållbarhet då handeln lämnar, med exempel på Hjo centrum2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser. Även då handelsfunktionen minskar i betydelse. Utöver stadens centrum så har det i Sverige under 1900-talet, främst de senaste 50 åren, introducerats nya platser för handel som externa handelsområden och köpcentrum, samt elektronisk handel (Öberg, 2009). Dessa platser är privatiserade till skillnad från den traditionella stadskärnan som är offentlig, vilket påverkar människors frihet att vistas och delta i det sociala livet. Syftet är att studera om och hur centrum i mindre kommuner, som historiskt och geografiskt förenat handelsplats och mötesplats, enligt forsknings och kunskapsöversikt kan bevara och utveckla sin funktion som mötesplats då handeln lämnar centrum. Den övergripande frågeställningen blir därmed; Kan centrum i en mindre stad, som fungerat som handel- och mötesplats, utformas mot en attraktiv mötesplats då handeln stagnerar? Det tillvägagångssätt som använts för att undersöka problem och frågeställningar, har varit genom studier av relevant planeringslitteratur samt genom en fallstudie över Hjo centrum. De metoder som används vid observation av den fysiska miljön i fallstudien har varit en så kallad Lynch analys och inventering. De skriftliga källorna som används har varit relevanta för kandidatuppsatsen syfte och har studerats under Forsknings och kunskapsöversikten. Utifrån Forsknings och kunskapsöversikten presenteras först en historisk beskrivning av vilken roll handelsplatsen haft för staden och hur dess utveckling har påverkat det offentliga livet i denna. Sedan belyses den offentliga platsens roll som mötesplats och hur den kan bidra till att skapa ett socialt hållbart samhälle. Vidare så framhålls de teorier gällande gestaltning av offentliga platser som kan tillhandahållas vid utformandet av ett centrum för att skapa möjligheter att mötas. Teorierna sammanfattas till riktlinjer för att ”röra sig” och att ”uppehålla sig” som används som analysredskap för mötesplatserna i Hjo centrum. I fallstudien för Hjo centrum analyseras och inventeras mötesplatser. Genom en sammanslagning av inventeringar kring mötesplatser och Lynch analysen med Paths och Nodes, går det att urskilja vilka platser i centrum där mest aktivitet äger rum. I dessa så kallade fokuspunkter finns således bäst underlag för möjlighet till möte enligt analyserna. En fördjupad analys görs över tre av dem; Torget, Hamngatan och Korsningen/ Bangatan. I resultat och slutdiskussion framhålls problematiken med att upprustningen av den fysiska miljön skulle innebära att dess funktion som mötesplats stärks. Riktlinjerna för att ”röra sig” och för att ”uppehålla sig” appliceras på de utvalda mötesplatserna och visualiseras genom en illustrationsbild. Om platsen sedan används av fler som mötesplats visar inte resultatet. Dock finns det kanske bättre förutsättningar för möten genom att förbättra människors möjligheter att röra sig och att uppehålla sig på en plats? Oavsett vilket, undersöker denna kandidatuppsats om och på vilket sätt det skulle vara möjligt, med förhoppningen om att det kan leda till ökad social hållbarhet i den lilla staden.

  • 42.
    Andersson, Lina
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Piteå Grönplan- med de sociala aspekterna i fokus2006Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [sv]

    Examensarbete behandlar Piteås grönområden och vattenrum med fokus på Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi människor använder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock även i examensarbetet, detta för att påvisa den samlade vikten av en stads gröna områden. Piteås grönområden har avgränsats till stadsnära rekreationsområden i form av stråk, motionsspår och friluftsområden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar även hur dessa ser ut och används vintertid. Genom inventering och analys av Piteås grönområden har det utkristalliserats vilka platser som bör få en ny utformning och nya användningsområden, nya förslag har därför utarbetats för dessa. Grönplanen innehåller även ett avsnitt om betydelsen av ljussatta miljöer i staden, och hur dessa kan göra att människor i större utsträckning rör sig utomhus under kvällstid.

  • 43.
    Andersson, Magnus
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Spatial Planning.
    Östra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg: (Alternativt förslag till exploatering av planområdet Ljungaviken)2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhållande till staden som den skiljs från genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det är ett avstånd till stadskärnan där alla funktioner såsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.

    Regionförstoringen ställer krav på mindre orter och småstäder när avstånd mäts i tid istället för kilometer, samtidigt som kraven på attraktiva boende- och livsmiljöer ständigt ökar i konkurrensen om nya invånare. Förhållandet mellan stad och land är en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de städer och orter som inte är dominerande i regionen.

    Sölvesborg är en småstad med medeltida rötter i Blekinge län som har haft en stor nedgång i sitt näringsliv när den stora arbetsplatsen på orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden är en trädgårdsstad, som ligger på Sölvesborgsvikens västra sida, som lockar med ett attraktivt boende med närhet till både skog och skärgård. Sölvesborg har goda kommunikationer och flera större städer i närheten.

    För att kunna locka till sig flera invånare har beslut fattats att ett område på den östra sidan av Sölvesborgsviken exploateras. Det innebär att den historiskt sett obebyggda delen av viken skall bli en del av staden. Kommunen har upprättat en detaljplan för ett bostadsområde som har döpts till Ljungaviken och förbinds till staden med en gång- och cykelbro över vattenrummet.

    Jag har valt att analysera kommunens planförslag med hjälp av en ortsanalys som innehöll delar som geografi, karaktär, historia, funktioner, trafikstruktur, bebyggelsestruktur med mera samt en SWOT-analys gav sedan ett antal slutsatser som har legat till grund för mitt planförslag för stadsdelen.

    I planförslaget har det förts ett resonemang om förhållandet mellan stad och land, samt husr stadsdelen kan knyta an till den befintliga bebyggelsen så att det inte skapas barriärer annat än dde geografiska som redan finns. Vilken karaktär stadsdelen skall ha är en annan grundläggande fråga som behövde besvaras. Likaså hur stadsdelen skall möta sina omgivningar och de andra bebyggelseområdena i som finns i dess närhet har lett till resonemang om både strukturen på bebyggelsen och  grönområdena. De slutsatser som ortsanalysen avslöjade gav mig förutsättningar att utveckla stadsdelen i en annan riktning än vad kommunen har gjort vilket innebär att jag har skapat en stadsdel som har fler funktioner än vad som detaljplanen medger. Likaså har planförslaget en stadsmässighet och en koppling till omgivningarna som saknas i kommunens förslag.

    Jag hoppas att detta arbetet skall ses som ett diskussionsunderlag för hur stadsdelar i perifera lägen skall utvecklas.

  • 44.
    Andersson, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Klaesson, Johan
    Larsson, Johan P
    The sources of the urban wage premium by worker skills: Spatial sorting or agglomeration economies?2014In: Papers in regional science (Print), ISSN 1056-8190, E-ISSN 1435-5957, Vol. 93, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We estimate the respective importance of spatial sorting and agglomeration economies in explaining the urban wage premium for workers with different sets of skills. Sorting is the main source of the wage premium. Agglomeration economies are in general small, but are larger for workers with skills associated with non-routine job tasks. They also appear to involve human capital accumulation, as evidenced by the change in the wage of workers moving away from denser regions. For workers with routine jobs, agglomeration economies are virtually non-existent. Our results provide further evidence of spatial density bringing about productivity advantages primarily in contexts when problem-solving and interaction with others are important.

  • 45.
    Andersson, Martin
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, Faculty of Engineering, Department of Industrial Economics.
    Thulin, Per
    Does spatial employment density spur inter-firm job switching?2013In: The annals of regional science, ISSN 0570-1864, E-ISSN 1432-0592, Vol. 51, no 1, p. 245-272Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Inter-firm job switching of workers is a much cited but seldom measured source of the productivity advantages of spatial employment density. It has been advanced as a conduit for localized knowledge flows as well as labor market matching efficiency. Using a matched employer–employee dataset for Sweden, we estimate the influence spatial employment density has on the probability of inter-firm job switching of private sector workers. Our estimates suggest that a doubling of employment density per square kilometer increases the probability that a random worker switches employer by 0.2 % points. The same effect is substantially higher for more skilled workers. While the effect of a doubling of density is limited, the actual differences in density across the regions in our data amount to a factor over 40, rendering differences in density an important explanation for regional variations in rates of inter-firm job switching.

  • 46. Andersson, Roger
    et al.
    Molina, Irene
    Öresjö, Eva
    Pettersson, Lars
    Siwertsson, Christina
    Large Housing Estates in Sweden. Overview of developments and problems in Jönköping and Stockholm2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    All over Europe massive numbers of people live in large-scale housing estates built after the Second World War. The estates were carefully planned, but now often manifest a mulitude af problems. They house large numbers of low-income households, the unemployment rates are above average and in some countries they have become concentration areas for ethnic minorities. Many estates are becoming increasingly associated with crime and social exclusion. The circumstances on the estates and policy initiatives associated with these are focus of the RESTATE-project. RESTATE is the acronym for Restructuring Large-scale Housing Estates in European Cities: Good Practices and New Visions for Sustainable Neighbourhoods and Cities. The study draws on estates in ten European countries: France, Germany, Hungary, Italy, the Netherlands, Poland, Slovenia, Spain, Sweden and the United Kingdom. The present report deals specifically with large housing estates in two cities in Sweden: Jönköping och Stockholm. The basic questions are about physical structure, demographic-, economic- and socio-cultural developments. The same kind of information for estates in other countries in the RESTATE-project can be found in the parallel reports

  • 47. Andersson, Roger
    et al.
    Öresjö, Eva
    Pettersson, Lars
    Holmqvist, Emma
    Siwertsson, Christina
    Solid, Dennis
    Large Housing Estates in Stockholm and Jönköping, Sweden: Opinions of residents on recent developments2005Report (Other academic)
    Abstract [en]

    RESTATE is the acronyme for Restructuring Large-scale Housing Estates in European Cities: Good Practices and New Visions for Sustainable Neighbourhoods and Cities. All the participants in this project share the basic underlying conviction: if the problems of these large-scale housing estates are not resolved, they will increasingly hinder the good economic functioning of cities. The study draws on estates in ten European countries: France, Germany, Hungury, Italy, the Netherlands, Poland, Slovenia, Spain, Sweden and the United Kingdom. Most results in this report are based on a survey carried out in the estates. The opinions and experiences of the inhabitants of the estates stand to the fore in this survey. This report is concerned with two Swedish cities, Stockholm and Jönköping; the same kind of information for estates in other countries in the RESTATE project can be found in parallel reports.

  • 48.
    André, Daniel
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Polycentrism in national spatial plans in Europe: towards a common spatial vision?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    In this thesis I analyze how national spatial plans that have been adopted in European countries during the last decade have interpreted the polycentric development concept. A survey revealed that fifteen European countries have developed a national spatial plan and the formal influence of the European Spatial Development Perspective (ESDP) is clearly demonstrated in these plans. The development visions presented in the spatial planning documents are, at a formal level, relatively homogenous regardless of national differences regarding the size of the population and the geographical area. In the thesis I also pose the question whether the national spatial plans will contribute towards a polycentric development on a European level. The findings presented in the thesis suggest that even though the national spatial plans have been inspired by the ESDP and its aim of developing a polycentric development the interpretation of polycentrism on the national level seem to be contradictory to the policy aim at the European level. Also, the Swedish planning experience of the 1960/70s highlights the difficult task of prioritising the development in some cities at the expense of others. Thus, it is concluded that even if the spatial plans are better coordinated so that they contribute towards a common spatial vision it is still highly doubtful that they will be able to deliver on their objective to create a more balanced urban system.

  • 49.
    Ankers, Greg
    et al.
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Smirnova, Olga
    Blekinge Institute of Technology, School of Technoculture, Humanities and Planning.
    Regional Disparities in Food Retailing2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
    Abstract [en]

    INTRODUCTION Food retailing in the Baltic States has developed rapidly in recent times. The future structure is expected to become similar to that of other regions in the European Union. However, a similar market structure may not mean that businesses can expand from one region to another without taking differing consumer attitudes and cultures into account. This study examines differences between Baltic and Nordic food retailing and consumer behaviour based on an analysis of Estonia, Finland and Sweden. PURPOSE The purpose of the thesis is to highlight regional disparities between the Nordic and Baltic food retailing sectors in terms of market structure and consumer attitudes towards store types, own-label brands, low price brands and ecological products. METHOD The research has been conducted through a qualitative study of food retailers currently operating on the Estonian, Swedish and Finnish market. A quantitative study of consumer behaviour with students as the target group has also been carried out. Interviews and questionnaires were used to collect data that has been compared to the information collected by the literature study. CONCLUSION The study identified that the market situation in Estonia is still in a period of development with the largest and smallest store formats developing at a faster pace than mid-sized outlets. While the hard-discount format is relatively new for Nordic customers it is already maturing in Estonia. Despite companies’ internationalisation strategies, it is in their own interests to take local differences into account and take a more adaptive rather than standardised approach when expanding into Estonia. Nordic and Baltic consumers in the study group and their preferences for store and product choice are similar with a slightly higher level of curiosity and interest towards ecological products among the Estonians. For the retailers in Estonia, there is a potential to develop own-label and low-price brands which may experience initial success. However, in the longer term Estonian consumer attitudes towards such brands and foreign products could be an obstacle to their growth in the market.

  • 50. Ankre, Rosemarie
    Understanding the visitor – a prerequisite for coastal zone planning2007Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Planning for tourism and outdoor recreation in Swedish coastal areas could be improved with knowledge of visitors’ attitudes, experiences, activities and geographical dispersion. The purpose of this thesis is to examine the knowledge of visitors in planning for tourism and outdoor recreation. The Luleå archipelago in Northern Sweden is used as a case study. Supervisors: Professor Lars Emmelin, Blekinge Institute of Technology/ETOUR Dr Peter Fredman, ETOUR. The Department of Spatial Planning, BTH deals with research on planning processes, environmental impact assessment, social issues, gender issues and applied information technology in spatial planning. The European Tourism Research Institute, ETOUR, Mid Sweden University, develops knowledge and expertise within issues related to travel and tourism. There are three main objectives: to conduct research on tourism-related issues, to analyse statistics on tourism and to make the research results accessible to the tourism industry. The research aims to develop the tourism industry and the institute is a resource for businesses, organisations and authorities. This project has been financed by the AGORA Interreg III-project Network Sustainable Tourism Development in the Baltic Sea Region, the Blekinge County Administration Board, the Mid Sweden University in Östersund, the European Tourism Research Institute (ETOUR), and The Swedish Tourist Authority.

1234567 1 - 50 of 1081
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf